Inga utflykter utan att jag går lite bärsärk med Ajfånen i kameraläge. Så därför har jag såklart ett gäng från dagens tripp till Helsingör med la famiglia i beredskap:
Duktig vovve (min vovve) sitter på egen stol på båten, medan hennes...
... hussefixerade syster (mr Makes hund) alltid väljer hans knä istället.
En färgglad upphängd vante som jag tog som ett tecken på vårens intåg. Blommorna som säljs på torget finns däremot tillgängliga året runt:
Huruvida gatuporren figurerat under en längre tid eller ej har jag ingen aning om och det kanske inte spelar någon roll heller.
Ajax iklädd blingig finsjal dagen till ära. Och jag fick shopsat favoritdressing, passionsfruktvinägrett i butiken jag skulle kunna göra mig totalpank i:
Och blev dessutom megalycklig när jag efter år av letande äntligen hittade honung med citronsmak där. Och därför med glädje i hågen knatade vidare.
Jag tror att jag har tagit bilder på pryttlar utanför denna blomsteraffär varje gång jag gått förbi så då var jag ju liksom lite tvungen att göra det idag också. Inte lika kul tyckte Freja om det, som därmed demonstrativt vände ryggen till...
... eller var det bara för att flasha sin tröja, vad vet jag, som, i ganska vanlig ordning, körde egotripp genom spegel istället:
Påminnelse till mig själv: att detta året inte glömma den här restaurangen när det vankas utesittarsäsong, för maten och vinet är, om jag nu minns rätt efter cirka tio år, precis lika najs som miljön.
Najs är också en hel del saker som finns till försäljning längs gågatorna. Eller inte, det beror väl lite på sådant som tycke och smak till exempel:
Och med inte menade jag extraspeciellt denna gigantplastskulptur. läskig som fan:
Grafitti är däremot ofta ganska kul tycker jag. Hundarna föredrar...
... möten med andra hundar. Speciellt om det är hanar som visar intresse.
Och såklart blev det matvaruhandlat i favoritbutiken, en hyfsat full kasse för en dansk hundring. Inte alls illa, även om fisken jag mest var ute efter inte fanns.
Och då utepicknick inte var särskilt intressant i blåskylan så bar det därmed av mot båt till hemstaden igen.
Och på båt upptäckte vi det roliga erbjudandet; halva priset på irish coffee. Fast det var varken jag eller mr Make som blev mest såld på den drycken, det var...
... Freja, the alkohund. Satan vad hon slurpade och skvätte. Och full blev hon... (OBS det är ett skämt, hon fick bara i sig grädde, Vilket väl är bäst att tillägga innan någon dåre får för sig att börja tokringa hundombudsmannen... ;o))
Och eftersom våra djur inte är så bortskämda så köpte vi en röd dansk pölse till dem. Jorå, vi är vegetarianer, men de har inte bett om att bli det, i alla fall inte än... Och mer än så var det inte. Ganska opretentiöst och simpelt men ändå väldans skönt med en liten svängom bortom hemstaden... Tjing!
