Powered By Blogger

torsdag 16 februari 2012

Lite tankar och sånt om det här med svar på kommentarer

Darlingen Hilde gjorde ett inlägg igårkväll, med rubriken ”Finns det mobbning i blogglandia?” Och där hon bland annat tog upp det här med att svara på kommentarer. Ni hittar hennes text om ni klickar HÄR
Även om jag har tagit upp det där med kommentarer i bloggar tidigare så tänkte jag göra det en gång till. För det fick mig att tänka… 

Å ena sidan i skammens tecken, eftersom jag är en riktig megasopa på att plita i era kommentarsfält. Jag läser, inte allt för det hinner jag liksom inte, men ändå de flesta av alla er tjejer jag har i min Mollyblogglista. Men! Dels är ni så många att jag hade behövt lägga ner resten av mitt liv för att hinna skriva hos er allihopa. 


 Och dels, vilket även är den främsta anledningen till att jag sällan lämnar avtryck, är att det är ett smärre vetenskapligt projekt att göra det från Ajfånen, där jag läser det mesta. Så vet ni det. Och när det gäller att svara på kommentarer här så är jag kanske inte snabbast. Men! Förr eller senare så drämmer jag, i alla fall oftast, in lite svar. Och då är det antingen till alla eller till ingen, ibland bara ett klumpsvar till alla. För varenda en som kommenterar är precis lika viktiga för mig. 

Men! 
Och nu kommer vi till å andra sidan… så kan jag faktiskt inte låta bli att bli lite frustrerad och småirriterad också. För det tar sjukt lång tid att svara i den egna bloggen, skriva i andras, svara på mail på två ställen som i mitt fall och dessutom på sms. Jag skulle vilja påstå att det är ett heltidsjobb. Minst! Och därför tycker jag att det är lite i överkant att ställa krav på direkta svar jämt och ständigt... Fast! Jag vill ju inte känna att någon tror att de inte duger åt mig. Så! Kan vi inte göra så här att om ni känner att jag har nonchalerat er så hör av er. 

För jag vill veta! Eftersom jag verkligen inte har som mening att dissa någon. Om inget annat så vet jag, allt för väl, hur det känns... Vill ni inte plita i kommentarsfältet så skicka ett mail till mig på
oddjosanne@blogspot.com. Ok? Är det en deal? Shit vilket svamligt inlägg det här blev... 
Hoppas ni fattar något av det, för det vete sjutton om jag själv gör… ;o) Kram!

14 kommentarer:

  1. Jag läser många av bloggarna men hinner tyvärr inte kommentera o som du säger så är det rätt drygt ifrån Iphonen. Men.. Ibland så :p

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och det räcker gott och väl. :o) Jag var till exempel nyss inne hos dig utan att lämna avtryck... opps... ;o) Kul att du är tillbaka i blogglandia igen i alla fall. :o) Kram!

      Radera
  2. Inte alls svammel tycker jag. Jag förstår precis vad du menar, och om du läser mitt senaste inlägg ser du att vi tycker samma. Helene skrev det så bra hos mig tycker jag. Vi bloggar alla av egen vilja, och då är det upp till var och en av oss om vi vill svara på kommentarer och mail. Det tycker jag är alldeles rätt. Jag kommenterar och svarar i mån av tid. Jag kan heller aldrig lova att jag kan svara på allt, för som du skriver tar det för mycket tid.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Det tar så mycket mer tid att blogga än vad man tror. Och man gör det för att det är skoj men ibland kan det bli too much och för mycket krav med att svara på allt. Så det är väl bara att jobba på att inte få dååligt samvete när man inte hinner... :o) Kram!

      Radera
  3. Jag läser också många bloggar varje dag och lämnar tyvärr inte kommentarer efter mig jämt (du ser, jag är ju här inne och snokar en eller ett par gånger per dag men är usel på att visa att jag varit här...) och det beror mest på att jag helt enkelt oftast inte hinner kommentera alla. Jag ser det precis som du skriver att om alla som bloggar skulle svara på varje enskild kommentar eller mail och dessutom kommentera i de bloggar man själv läser så blir det gott och väl en heltid! Man kan ju inte ställa krav tycker jag, var och en äger ju sin egen blogg och sin egen tid :)
    kram på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha... jag är inne och snokar hos dig också utan att lämna avtryck... Läser oftast i mobilen och svara där är ännu mer tidsödande och ofta funkar det inte ens... :o( Riktigt bra skrivet det där med att var och en äger ju sin egen blogg och sin egen tid :) Klockrent! Kram!

      Radera
  4. Nej, man kan absolut inte ställa krav på varken bloggare eller läsare. Det tar sådan tid att blogga, kommentera runt, svara på kommentarer och sedan på mejl. Jag var skitkass på det ett tag i förra bloggen och tyckte det tryckte på från alla håll och kanter, men nu tycker jag att det är roligt igen faktiskt. Och jag har begränsat mig till min och andras bloggar. Får jag mejl är det från härliga bloggvänner nuförtiden och inte från folk som begär att jag ska leta reda på förra sommarens Replayklänning åt dem typ. Och det är helt ok att slippa sådana.

    Sedan går det ju i perioder. När det är mycket omkring mig hinner jag inte och sedan tar jag mig tiden. Men jag förstår samtidigt absolut dem som inte kommenterar för att de inte få svar. Evig balansgång det där! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja de där frågemailen stjäl alldeles förmycket av både tid och energi. Jag har börjat strunta i dem speciellt eftersom man sällan får tack ens för tid man lägger ner att hjälpa andra. Vissa är supergulliga och de försöker jag hinna svara men tiden räcker inte alltid till. Det märks förresten att du gillar din nya blogg mer och det är kul. Men jag saknar dina provningar... :o) Kram!

      Radera
  5. Jag tycker att du är helt otrolig som oftast ger var och en av oss personliga svar när vi kommenterat här hos dig! Att Du överhuvudtaget ens brydde dig om min beomursäktkommentar här för några veckor sedan gjorde mig både stum, rörd livrädd och glad! Det hade jag inte förväntat mig kan jag säga. Var mer inställd på ett FYFAYMF typ.Det är inte många som hade valt att bemöta en fd anonym fegis som du gjorde där!
    Att ha en Blogg och läsa andras bloggar ska ju vara en kravlös avkoppling i båda riktningar annars blir det tillslut en belastning och det kan ju inte vara syftet.
    Kramar!
    Jenny

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte ju att du var superstrong som erkände och bad om ursäkt! Det är långt ifrån vad alla skulle fixa! jag blev kanonglad för din ursäkt för ja jag blev skitledsen av din taskiga kommentar, men samtidigt hjälpte den mig att ta tag i sådant jag var missnöjd med. Vikten framförallt så egentligen borde jag tacka dig. :o) Jag tycker det är superskoj att du kommenterar här. Like you för allt. :o) Kram!

      Radera
  6. För egen del har jag en stark gräns mellan vad som är kommenterande bekanta eller de som jag betraktar som vänner.
    Den senare gruppen prioriterar jag oavsett om det gäller mail, sms eller kommentarer eftersom det ju är lite svårt att vara vänner utan kommunikation känner jag.

    Sen har inte jag så många som kommenterar i min blogg så jag har inte det problemet. Men om jag haft det så hade jag också skrivit ett gemensamt svar då tiden tryter.

    SvaraRadera
  7. Tyvärr är jag ju lika kass att svara alla, vilket inte minst du märkt... :o( Så ja jag tar absolut åt mig av att det är svårt att vara vänner utan kommunikation... Sorry!!!... :o( Vill bli bättre... Kram!

    SvaraRadera