Hittar ett tågsäte med bord, perfekt! Slår mig ner och plockar raskt upp block och penna. Letar efter lösbladssystemet med uppgifter som varit bosatta där i. Varit. För plötsligt inser jag att det inte finns fler uppgifter att lösa, inte kommer att finnas, jag är ju för helsefyr färdig. Och då slås jag plötsligt av supersaknad. Galenskap med tanke på att jag svurit ve och förbannelse över knasiga, översvulstiga, genomjobbiga uppgifter, som krävt dygnetruntuppmärksamhet. Eller så är det just det, att tomheten som ersatt är lika stor... och knasigt nog lika jobbig... Fast det blir ett sista besök i skolan i Malmö idag i alla fall. Om någon nu skulle få för sig att undra varför jag sitter och lurar på ett tåg som passerar Dösjebro... Kram på er! Och take care därute!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Jo det är ju så. Gissa hur det känns efter 3 år på högskolan?
SvaraRaderaDärför jag alltid har en 7,5 p kurs på gång; så även denna termin.
Svårt att slita sig är väl bara förnamnet... =)
Bra gjort du och Dösjebro är faktiskt ett trevligt ställe om man går av tåget.
Det kan jag absolut fatta! Och förutom att hålla kvar pluggandet av saknad tror jag det är supersmart att så kallat förkovra sig för det är kul att fortsätta lära sig mer och nytt, och väldigt självförtroendehöjande :o)
Raderavi kanske ska köra dejt i Dösjebro någon gång... Har aldrig varit där. Kram!