Den vågade inte komma så nära fram, egentligen, men ville ju ha brödbitarna. Så skeptiskt sakta närmade sig fiskmåsen oss allt mer. Och till sist lät den viljan vinna över rädslan. Norpade det ätbara, stannade upp en kort sekund och tittade på oss med nöjd blick och ett stolt leende. Leendet av att ha vågat. Leendet och modet jag ska komma ihåg och ta efter när jag själv ska ge mig på något jag egentligen inte riktigt vågar lite senare i veckan… Men det är då, och före det planerar jag att terra er med resten av bilderna från dagens spontanutflykt till Höganäs med kamrat Jeanette. Typ imorgon, för nu måste det sovas här då klockan är satt att tjuta igång redan klockan 05.00. Så peace out & gonatt för nu!
Klockren blev bilden :) natti natt nu vännen kram J
SvaraRadera