Powered By Blogger

tisdag 17 juni 2014

Jag får helt enkelt panik av att befinna mig där

Strax ett år senare börjar det då och då kännas lite småtrist att vara singel hela tiden… Men hur i hela fridens namn gör man för att försöka ändra på den statusen… tänkte jag och gick igång med en slags undersökning över hur par har träffats. Och i rättvisans namn par som fått ihop det i en ålder mer nära min än under ungdomsåren, typ. Och döm om min förvåning när i princip 8 av 10 funnit varandra via någon datingsajt på nätet. Så då tänkte jag vidare och landade hjärnan i att då får jag väl testa med det. Och registrerade mg på en sådan sida. 

Att jag inte fixar att ragga i verkliga livet visste jag med bestämdhet. Men halleluja, jag är ju minst lika kass på den aktiviteten framför en dataskärm. Blir skittrött på menlösa meddelanden, känner mig smått förföljd när det blippar upp vilka som tittat in på min profil, och blir även en aningens störd på mig själv som har en hel massa krav, på utseende, längd, ålder, bostadsort… Jag får helt enkelt någonslags akut panik av att befinna mig där, och det efter bara ett par ynka minuter, och kopplar därför ner fort som ögat igen. Och det fattar ju jag också att med det förfaringssättet undkommer man inte direkt ett fortsatt liv i singelskap…


Nu är jag ju då sprillans ny på det här och kanske ”lär mig”, men jag tvivlar. Så! Tänkte kolla om någon av er har koll, tips, förslag på hur det funkar, hur man bär sig åt för att ”nätragga”, snabbupptäcka dårar och inte få panik?... Gonatt & kram!

2 kommentarer:

  1. Ja inte ska det ta sån lång tid som damen på bilden med foten i graven ;) han finns där ute o väntar på dig du ska bara upptäcks han :))) kraaam J

    SvaraRadera
  2. DU borde väl kunna hitta någon på ett kick, borde stå killar på kö! <3

    SvaraRadera