Shoppa - nej, Swappa – okej…

… och av just den anledningen kan jag härmed stolt och lyckligt presentera:      

Port-a-home big cardigan, winter white

Min absoluta guldkandidat av Odd Mollys 130 utprånglade koftor denna höst och vinter. Som jag var tvungen att kasta på mig direkt utanför Schenkerplacet längst bort i stan. Och sedan hade på mig under drama coaten under vår drygt två timmar långa promenad. Den är en smula sticksig, med betoning på en smula, för jag får panik om det kliar, men det var bara precis de första minuterna som jag tyckte att det gjorde det, sedan gick det liksom över.  

Nu ska jag ut och snurra en sväng till… men imorgon DÅ ska jag börja ta tag i kattauktionen och maila er alla som har hört av sig. Ha en kanonbra kväll. Kram!

Min dagensversion av infantil Madicken-wannabie

Såklart att jag inte kunde låta bli, trots att jag verkligen hade tänkt strunta blank i att lyssna på den redan så omskrivna Odd Molly-debatten i P1 från i onsdags. Det var länge sedan jag skrattade så mycket.
Tänkte komma med mina kommentarer av den cirkusen, men jag ska iväg ut i verkligheten igen nu på stört, så det får bli senare…
Så länge får ni nöja er med min dagensversion av infantil Madicken-wannabie:

Hoppas ni har en bra dag därute. Var rädda om er själva & varandra. Kram! 

Dagens – har snurrat fast i jobbsökardjungeln

Eftersom jag har arbetsförmedlingsdejt i morgon förmiddag så har jag lagt in en hårdstöt i jobbsökardjungeln idag. Så hård att jag har snurrat fast ordentligt. Sitter just nu med ett tjugotal sidor uppe och försöker desperat att hitta något sätt att få struktur på det jag sysslar med… ett ord man inte alls kan sätta i samband med mig egentligen… Så paniken är nära kan jag lova…

Så för att få en ytterst välbehövlig paus och rensa skallen från allt virrvarr så ska jag strax bege mig ut på långvovvenad. Men passar på att kasta av en dagensbild här först. En påkastad innesittarstass, helt utan minsta eftertanke:
 

Hoppas att ni har en bra dag. Var rädda om er själva och varandra. Kram för nu!

Så har då jag egentligen betalt dem själv?

Några har undrat hur det gick med mitt projekt ”hårdfjäska för mr Make i hopp om att kunna tigga till sig de nyfunna drömpjuxen från Dkode”. Det gick exakt så här:

Som i att de visst råkade flytta in här igår. Via en stor svart Ups-bil (med snygg förare). Oppps liksom… Ja inte för Ups-snubben då utan för de grymcoola dojjorna…

Fast han, mr Make alltså, är långt ifrån så lättlurat godtrogen som det kanske kan verka. För jag hade nog kunnat lisma mig hela vägen till månen och tillbaka utan att han hade nappat, eller fattat… eller ens märkt att jag var ute på rymdfärd…

Så jag lade helt enkelt sanningen på bordet; att jag sååå mycket ville ha dem men ju inte kunde klicka hem dem eftersom jag har köpstopp. Fast om han klickade och betalade och jag sedan kontrade med att stå för snudd på hela hyran den här månaden så var ju inga löften brutna men däremot ett par coola pjux ”vunna” Vilket han också tycker att de är, coola, så därför fick historien den här slutet. Ett ganska tantlogiskt slut, om jag får säga det själv…

Så har då jag egentligen betalt dem själv eller har mr Make stått för kosingen som det krävdes för att få hem dem?... Det egentliga svaret på det väljer jag att dölja i censurens namn… ;o) Hoppas ni har en bra dag därute. Take care. Kram på er!

Kanonauktion till helgen, men mailstrul nu

Det kommer att bli en kanonauktion för katterna här! För vilka fina saker ni har hört av er med och vill skänka, jag är så sjukt glad. Och helt överväldigad av er respons. Tusen tusen tack!!!
Planen är att dra igång auktionen här till helgen. Jag skulle mailat er som har hört av er under dagen, men tyvärr har jag uppkopplingsstrul till just den enheten här för tillfället, så tyvärr kommer det att dröja till imorgon. Så ni vet. Gonatt & Kram!

Nykomlingsparet som kommer att bespara mig pengar

Nix, jag har INTE övergivit mitt köpstopp. Jag ser det som att jag bara gjorde ett väldigt litet och ytterst välbehövligt snedsteg… när jag klickade hem dessa fina…

… och supersköna strumporna av Odd me i förrgår. Eller som Nena, denna kloka räddare i de flesta situationer uttryckte det den här gången: ” Du, de där pengarna har du snart sparat in när du slipper köpa nezeril och hostmedicin sen! Klart man måste se till att hålla sig varm!!!”

Så sant som det är sagt! Och det var just den aspekten som gjorde att jag inte kunde hålla mig ifrån dem… Den värmande aspekten. Och den ”skyldiga” är komiskt nog Odd me. För när hon häromdagen visade upp hur hon har rustat sig inför vintern och hade just denna typ av strumpor på sig på en av bilderna så tänkte jag aha, vad smart… väl medveten om hur sjukt jag frös om fötterna förra vintern. Så jag började plöja runt i butikerna på nätet efter ett par egna. Snöade in på dark grey men de verkade slut överallt så jag gav upp för stunden.

Och sen fanns plötsligt Odd me´s till salu-inlägg där och… ja resten vet ni ju. Utom det jag själv kom på nyss, att jag inte bara kommer att ha varma ben och fossingar i vinter, jag kommer även att kunna leka matchingprimadonna om jag vill och känner för det, eftersom jag redan har handledsvärmarna i identiskt stuk:
 

Tjohoo liksom… ;o) Och ska jag nu ändå hålla på att bekänna saker här så kan jag väl vara helt ärligt och avslöja att jag faktiskt har en värmenödvändig Molly till att hämta ut, dock hos Schenker längst bort i stan så det får vänta till imorgon.

Men här pratar vi inte köp. Utan swapp, världens kanske bästa swapp till och med… :o) Visar när jag har lyckats ta mig till obygden och fått plockat hem den. Ledtråd = kofta från den här hösten, någon som vill gissa?... Tjing på er för nu!

Dagens – som var tvungen att ge upp & inse fakta

Japp, då var det alltså, och tyvärr, dags... För en ytterst motvillig premiär av:
 

The vinterjacka! Jag har kämpat hårt och tappert för att stå emot men idag gick det inte längre… jag var helt enkelt tvungen att ge upp och inse fakta… att sommaren nu är ett minne blott… :o( Även inomhus är det kallt a la kylskåp så det gäller att vara rätt så hyfsat påbyltad även innanför hemmets väggar:

Med handledsvärmare, alldeles riktigt… Har aldrig påstått att jag är helt och hållet normal… :o) Gissar på att det är fler än jag som har tvingats retirera för hösthelvetesfaktorn… som jag anser att det är. Fast jag skulle så gärna vilja kunna se något positivt i det istället för att bara gå runt och tjura… så är det någon som har något bra tips på hur man ska kunna uppskatta hösten? Kram!

Kattauktion – så här tänkte jag att det ska funka

Vilket gensvar i mitt förra inlägg. Tusen tack alla ni som vill vara med och skänka något till kattauktionen! Ni är helt fantastico och så här glad är jag för det:
 

Jag tänkte att det ska funka som så här; jag gör ett inlägg med de saker som blivit skänkta, när de har dykt upp, med en kortare text om vad det är, kanske vad det är värt i nyköpspris, vem som har donerat vad och ett utropspris (detta får ni som bidrar med något supergärna hjälpa mig med!)
Folk får buda och i takt med att buden kommer in (för det hoppas vi såklart att de gör, i massor… :o)) så uppdaterar jag med aktuella bud.


Jag sätter ett slutdatum och den som har högsta budet då vinner, sätter in pengar till mig, jag postar till vinnarna. Helt enkelt the Tradera-way. Portokostnaderna för det jag skickar iväg står jag för så att allt som kommer in kan gå oavkortat till Lenas katthem. Vilket det kommer att göra via hennes postgiro. Och så kommer det såklart en liten summering här av hur det gick.

Okej? Undrar ni något mer är det bara att fråga. Jag kommer att maila min adress till er som vill skänka något nu under förmiddagen. Kram på er allihop! Take care!

Om att vilja hålla auktion för att hjälpa katter

Jag har drabbats av en släng att vilja göra något bra. Och eftersom jag är en tvättäkta kattkärring så tänkte jag göra det genom att hålla lite auktion här för att samla in pengar och därmed hjälpa Lena som har katthemmet där vår Muffin kommer ifrån, ni kommer dit om ni klickar HÄR och går in under Lena K´s katter.

Muffin Rubin som liten i katthemmet Foto: kks.nu

Så för att kunna förverkliga det så ger jag mig härmed ut på tiggarstråket… Jag har lite smått jox själv som jag kan auktionera ut men ju mer desto bättre, tänkte jag… så därför undrar jag om ni känner att ni har något som skulle kunna få gå under auktionsklubba här? Och där alla slantar som kommer in oavkortat skänks till Lenas katthem. Det behöver absolut inte vara något fint eller märkvärdigt, men ni kanske har något som ni inte använder, kanske något smycke, en sjal, en bok, någon liten inredningspryl, eller vad som helst egentligen…
Tackar på förhand och hej för idag. Vi ses imorgon igen om ni vill. Kram på er!

En kväll - 10 bilder: med vänner, vin och vattendjur

Eftersom jag precis fixade till bilderna från igårkväll så kan jag inte låta bli att kasta ut dem här, trots att de inte lär vara det mest spännande ni någonsin har sett… Men då jag själv tycker att det är superkul med bildregn av olika slag i bloggar så får detta bli mitt bidrag för idag till er som tycker något liknande… :o)

Och mer än så har jag inte att bjuda på just nu… Men vi ses kanske lite senare under kvällen om jag skulle få för mig att kasta ut fler oväsentligheter... Kram!

Finn ett fel & löftet som sprack

Jag har sprungit runt här hela morgonen och tokletat efter min betaldosa. Den var som totalt uppslukad från jordens yta, och för att försöka pigga upp mig så jag skulle orka fortsätta jakten så gjorde jag en kopp kaffe. Och när jag ska ta fram mjölk och hälla i kaffet så gör jag den här, smått felaktiga lilla upptäckten:
 

Jag kanske borde se det som ett klart och tydligt tecken på att jag borde låta den frysa inne… eftersom den skulle användas till att bryta ett löfte… Men jag valde att nonchalera signalen och klickade mig glatt in på banken. Och förde över pengar för ett par Molly som jag roffade åt mig hos Odd me igår… (och hon har en hel del fler Molly-finingar till salu, som ni hittar om ni klickar HÄR.)

Opps liksom… 10 dagar höll det, mitt köpstopp, innan det sprack som en ballong i en nålfabrik… Fast! Jag har en känsla av att det inte borde räknas, när man bara försöker säkra upp så man slipper grava köldskador en vinter till… eller hur, visst borde det gå utanför alla köpstoppslöften i världen?… ;o) Kram!

Missa inte årets kanontävling!

10.000:- att shoppa för på AjaBaja hade inte varit helt fel, eller hur? Det är vad man kan vinna genom att gilla dem på Facebook och sedan dela på sin egen sida där. Så missa inte det. Önskar er en bra dag. Var rädda om er därute. Kram!

Det borde finnas fler sådana kvällar

Båttur med finaste vänner; superschysst skaldjursbuffé, vin och massa babbel. Ikväll har varit en riktigt supernajs kväll. En kväll man kommer att minnas och vara glad åt länge. Det borde finnas fler sådana kvällar, eller är det så att man borde se till att det blir många fler av sådana kvällar. Istället för att stänga in sig framför tv´n i såväl tid som otid… Få något att hända, i verkligheten och inte bara förbiflimrandes bakom en stendöd skärm... liksom. Gonatt, hej & Kram för idag!

Dagens – ännu ett fjortisalster till samlingen

Eftersom det har kommit till min kännedom att jag kan roa någon stackare med pissigt liv med mina dagensbilder så kommer här ännu ett av dessa fjortisalster:

Och med lite tur kan det bli en egobild till innan dagen är passerad då det står omsvidning och sedan träff med vänner på programmet denna kväll. Och eftersom jag har väldigt mycket fotokli i fingrarna just nu så kanske det dimper in en hel story… Eller nåt…

Dags att göra sig i ordning. Önskar er en kanonbra kväll. Take care & Kram!

Om att sticka ut vs vara sig själv

Efter kommentarer i mitt inlägg igår, ”Om att sticka ut men ändå bli accepterad” känner jag för att utveckla en sak lite smått. Nu är det här absolut INTE något påhopp på någon, för jag förstår precis innebörden i kommentaren och håller med, till största delen. Men eftersom det ändå finns en hel del missuppfattningar om det här med att sticka ut vs vara sig själv så tänkte jag ventilera min åsikt, rakt av baserade på egna erfarenheter.
Och det är att de människor jag känner som sticker ut ganska ordentligt ÄR just sig själva. De ser ut som de gör för att de vill, det speglar dem och de står för det.

De har alltså INTE gått in för att sticka ut utan för att vara just sig själva. Vilket inte minst märks på att de accepterar andra precis som de är. Utan att glo snett, viska bakom ryggen eller snacka skit, trots att det är precis vad de själva möter ganska ofta… Det är min erfarenhet, vad är er? Kram på er. Kärlek & Respekt!