Plötsligt fattade jag Marodör Lill-Gunnarssons fascination

Mådde en smula bättre i morse och det i kombination med att det akutbehövdes inhandlas ett tält gjorde att jag gav mig ut på utflykt denna förmiddag. By buss. Tänkte först skriva spännande utflykt men shit vad jag hade ljugit i så fall för det var precis lika lite nervkittlande som bilderna jag okynnesknäppte låter antyda: 

En butik jag aldrig förr har satt mina fötter i. Ingen större förlust egentligen men jag kunde ändå inte låta bli att snöa in framför städattiraljshyllan. Ja, jag har städning på hjärnan just nu, vilket ni säkerligen har fattat av allt mitt tidigare tjat inom just det området… och när jag har just saker på hjärnan så har jag en klar tendens att överdriva, å det grövsta… Så jag ville liksom mest ha allting. Och plötsligt fattade jag Marodör Lill-Gunnarssons fascination och samlarmani över dessa tingestar, städpryttlar är ju hur megakul som helst. Så jag slog till på ett litet färgglatt kit. Och turligt nog det allra sista tältet av helt rätt snitt. 

Fast lyckan över mina kap grumsades strax därpå, när magontshelvetet slog till igen. Höll på att spy på bussen men eftersom jag redan har testat den grejen en gång (många är sedan…) så gjorde jag allt som stod i min makt för att undvika en pinsam repris på det… och för att göra en lång historia lite kort så ligger jag i bädden och stirrar längtansfullt på mina kuliga städsaker just nu. Hoppas att ontet ska fly sin kos så jag kan få testa dem ikväll. I alla fall lite… :o) Take care därute!