Vad göra en minuskylig måndag om man får oväntat besök...

… av någon man inte sett på 20 år, och fram till för en knapp månad sedan inte haft minsta lilla av någon annan slags kontakt med sedan dess heller? Ingen jäkla aning kände jag som blev utsatt för just detta scenario idag. 

Men när overklighetsförlamningen hade släppt befann vi oss redan på italiensk restaurang. Med lunch och så mycket babbel att vi först långt efter att de egentligen redan hade stängt upptäckte att vi visst var helt ensamma där. Och att snön hade passat på att smyga sig in och belägra min by under tiden. Så då gick vi till annan lokal och drack lite kaffe istället. Och jag inte låta bli att tycka att oväntat besök mycket väl kan vara en ganska rolig typ av besök... Peace out!