Mer än att jag för första gången har avslöjat min blogg, med adressen hit och hela köret till ”en i verkligheten”.
En tjej som jag träffar lite då och då genom mitt jobb. Så egentligen känner vi inte varandra. Men jag har alltid gillat henne. Från sekund ett.
För trots att de flesta inom hennes yrkessfär är ganska stela och trista typer (min erfarenhet) så är hon så sjukt skön och spontan att man inte kan låta bli att tycka förbannat mycket om henne.
Det kanske låter som jag smörar lite extra nu ifall hon läser detta, kan spela in men jag menar det ;o)…
Att jag avslöjade mig här var mer en tillfällighet, fast trots allt en genomtänkt sådan eftersom jag mailade adressen först efter några timmar.
Fast ändå kan jag inte låta bli att undra om jag gjorde rätt. Löjligt egentligen att hålla på så.
Jag vet ju att de finns de som redan hittat mig här. Fattar inte vad jag nojjar om egentligen.
Hur resonerar ni? Väljer ni att hålla era bloggar hemliga för omvärlden eller inte?
Och så var det dagens ja. Den kommer här:
Ha en bra kväll! Vi ses. Kram!
det är inte många i min vardag som läser bloggen. Möjligen en... och det är för att hon har en egen odd-molly-blogg! Dom enda som vet att jag bloggar har jag portförbjudit! Jag vill inte bli påverkad när jag skriver av att mina nära och kära läser bloggen. Det känns så konstigt då på något sätt. På bloggen vill jag kunna skriva precis vad jag själv vill! Dessutom är ingen av mina närmsta vänner det minsta intresserade av odd molly eller mode så jag tror dom hade tröttnat snabbt ändå...
SvaraRaderaKRAMAR
Flera av mina vänner, anhöriga, arbetskamrater vet att jag bloggar och de läser den. Det bekymrar mig inte då jag skriver det som känns rätt, sant och viktigt för mig;)
SvaraRaderaHa en underbar kväll;)
Kram Adela
Jag känner detsamma DrMolly! Vill inte bli påverkad av hur jag skriver för att folk vet vem jag är. Men med tjejen som fick adressen idag känner jag att det är lugnt. Vi har även pratat lite privata saker när vi träffats i jobbsituationer.
SvaraRaderaVad som däremot slagit mig på sista tiden är att det faktiskt kan finnas folk som läser bloggen trots att jag vare sig vet eller vill. Därav har jag tonat ner vissa saker medvetet. Från privat till personlig kallar jag det.
Men samtidigt känner jag som Adela. "Ta mig som jag är eller skit i det liksom".
Kram vackra tjejer!
De flesta vet att jag bloggar.
SvaraRaderaMen jag brukar inte själv berätta det..
Min syster och föräldrar vill gärna berätta det för andra..
De flesta tycker nog att jag är lite kostig, som är så besatt av märket Odd molly..
Men Molly är ju så fantastiskt fint!!!
Du har fin Mollys på dig idag!
Kram på dig
Hej där!
SvaraRaderaJag har valt att ha en helt öppen blogg som gärna får läsas av släkt, vänner och bekanta.
En öppen blogg innebär att jag måste ta lite hänsyn till min omgivning med vad jag skriver. Visst har det hänt att någon blivit lite putt, vilket förstås är trist - men där känner jag att 'detta är min blogg, skriven på mitt sätt, med min ironi och med en sanning som ska tas med en nypa salt'.
Tror att det mesta jag skriver speglar rätt mycket den jag är.
Då jag är arbetssökande har jag fått rådet att 'tona ner', men ähh, det här är den jag är, jag är mao ärlig från början å jag skriver knappast om några stadshemligheter.
Fast visst kan jag ibland längta efter en anonym blogg där man alldeles 'legitimt' kan få spy galla över sin omgivning, hehe...
Sån e jag - obstinat å varm :)
/Carina
Nej men vad har du för dagens??
SvaraRaderaFin dagens iallafall!
Kram
Familjen vet om att jag bloggar. I den här skit-hålan har folk så jäkla mycket bekymmer ändå över alla andra. Det finns säkert nån som har snokat reda på mig men ingen har sagt nåt. Jag har alltid stuckit ut lite i alla fall så det kacklas nog ändå;) Kram
SvaraRaderaJag har inte berättat för någon! Vill inte för det är så många som stört sig på mig. Men om någon hittar mig gör de det pga intresse för molly och då är jag en i mängden. Mne jag skriver så att ingen ska bli störd, är för ny i gamet tror jag.
SvaraRaderamassor med kramar till dig!!
Jag har inte gått ut med min blogg heller, men eftersom jag har en stalker så vet jag att en sida av vår släkt, ej min... vet om min blogg. Det är lite tråkigt för att man känner sig censurerad på något vis. Inte för att jag tänkte skriva en massa dumheter annars heller.. men man liksom lindar in på ett sätt som man inte hade behövt göra annars... Superfin som alltis snäckan. Den tunikan är en av de finaste enligt mig och jag har ett öga efter en sådan :D Kram
SvaraRaderaSuper fin är du!
SvaraRaderaDet är de som vet att jag bloggar men inte några som direkt läser den eftersom de ej har samma intresse... :)
KRAM
Gomorron!
SvaraRaderaInnan jag kommenterar ditt inlägg måste jag bara säga att du är jättefin och den där tunikan står på min önskelista. Så himla snyggt med jeans till.
Direkt när jag började blogga skickade jag ett mail till så gott som alla i min adressbok och berättade att jag börjat blogga.
Jag flyttade ju till landet från Borlänge för 4 år sedan och där jag bor nu har det inte blivit så mycket kontakt med de gamla vännerna. Så jag skrev i mailet att detta är ett sätt för dem att hålla koll på mig även om jag bor för långt borta för att träffas regelbundet.
Däremot har jag ingen koll på vilka som läser min blogg för inga av mina vänner är in och kommenterar i bloggen. Jag skriver vad jag vill i min blogg men när det gäller andra än mina närmaste frågar jag om det är okej först, t ex när jag visade syrrans bebis.
Anledning till att jag började blogga var att jag ville komma in i inredningskretsarna eftersom jag har planer på att öppna en gårdsbutik med lantlig och antik inredning.
I dag har fokuset ändrats lite då gårdsbutiken säkert kommer att dröja till nästa år och jag har fått en massa vänner här i Blogglandia, både Mollyvänner och andra. Jag kommer att blogga så länge jag tycker det är kul och jag bryr mig inte så mycket om vad andra tycker. Gillar de inte min blogg kan de ju bara välja att inte läsa. =)
Oj, vilken lång kommentar.....
Mitt råd:
Var inte så nojjig och bry dig inte så mycket om vad andra tänker så länge du själv mår bra av att blogga och inte uttryckligen sårar någon annan med ditt bloggandet.
Kraaaaaaaaam
Skriver halvanonymt och har inte berättat för någon om min mollyblogg... Tror att det kan bli fel...
SvaraRaderaKram
Du är också en riktig goding! Inte heller typisk för din yrkesgrupp för du är mkt mer omtänksam. oroa dig inte, din blogg är i trygga i händer i synnerhet som det tagit mig evigheter (en vceka? Två?) att klura ut hur man kommenterar:)
SvaraRaderaverkar enklast att vara "anonym"
Kram Helena