Tre dagar kvar och en hel del hemmajobb kommer det också att bli, i alla fall idag och imorgon för att hinna leva upp till de härliga kraven. Tre dagar kvar i förnedringen. Dagens betänklighet, stulen från Chatarinas Värld blir denna...
… som jag har ringandes i mitt huvud för att slippa bli totalkocko. För om människor inte betyder något för en så behöver man ju inte heller ta åt sig av vad de säger eller hur de beter sig mot en. Tänker jag. Tyvärr är det ju svårare att lyckas omsätta det i verkligheten, men försöka får duga. :o)
Hoppas ni får en bra dag därute i vårt överdrivet köldindränkta land. Kram på er!
Japp, det är svårare i verkligheten! Ett bra tänkesätt som jag inte minns var jag snodde men som jag ofta plockar fram är: Gör rondellhundar av dem! (Energitjuvarna alltså....) Får en sån fin bild i mitt huvud när de sitter uppställda där i rondellen och jag glider runt dem så fint och lämnar dem bakom mig!
SvaraRaderaKram
Och de som betyder nåt lyssnar vi desto mer på!
SvaraRaderaKram
Nena: Bra idé att göra rondellhund av dem!
Nena: haha... sjukt bra och rolig idé. Ja där kan de sitta som de träskallar de är! Så tack söta, jag ska ha i det skallen när jag träffar dårarna. Ska bli kul att se om jag lyckas hålla mig för skratt bara...;o) Kram!
SvaraRaderaHelen: exakt! Och det är ju bland annat ens kloka och underbara Mollysisters! :o) Kram!
WORD!
SvaraRadera<3 Kram
Hej!
SvaraRaderaProblemet är väl tyvärr att det är de som man inte bryr sig om och som inte bryr sig om mig som man ändå på något märkligt vis vill ha någon form av uppskattning ifrån. Så är det för mig och lite lätt knepigt...men sån är jag.
Kramar till dig från Eva
Jag är nog också som Eva. Vill att alla ska tycka att jag är bra eller snäll eller trevlig. Kanske för att jag sällan ser andras dåliga sidor...
SvaraRaderaRondellhundar är ju gôr bra!
Kram
Bina: låt inte de jävlarna ta oss. :o) Kärlek! Och Kram!
SvaraRaderaEva: så sant så sant, även på mig. Det är därför jag lät det gå så långt i dåligtmåendet. Jag kämpade och kämpade för att duga, för att de skulle tycka om mig. Och ju mer jag kämpade desto högre blev kraven på alla sätt. Det jag hoppas att jag har lärt mig av det är att det spelar ingen roll vad man gör, det kommer ändå alltid att finnas människor som inte tycker om en och då kan man lika bra jobba på att försöka strunta i dem. Det lät väl moget och bra va? :o) Kram!
Lillis: håller med dig till punkt och pricka. Jag har också en tendens att inte se eller bortse från andras dåliga sidor. Tills de hoppar upp och slår mig i ansiktet. Dags att tuffa till sig kanske?… Kram!