Jag tycker verkligen att det är suspekt

Det är jäkligt skumt det där med min ”sjukhet”. Jag mådde verkligen helt under isen igår, på alla sätt och vis. Ett sådant mående som det tar dagar, ibland veckor att bli helt kry ifrån. Brukar ta, det verkar ju inte gälla längre… för i morse vaknade jag, visserligen med huvudvärken kvar men för övrigt i vad som närmast kan kallas tipptoppform. Med varenda muskel skrikandes efter att få träna… typ… ;o) Träning blev det, vilket även tog död på den sista sjukresten; skallebanket…

… och sedan en sväng till Stadium för lite provning inför att det är medlemsdag med fin rabatt där nästa vecka. Och skulle jag hinna vinna på lotto, eller snubbla över någonslags miljonär med sponsringsbehov innan dess kan det ju vara bra att veta vad man ska shoppa utan att behöva trängas om provrum då… Typ. Sedan har det vovvenadats, släpats hem 10 kilo kattmat från djurbutiken som firade kattens dag med excellenta prissänkningar på just sådan. Det har vovvenadats igen och shoppats lördagsgodis, valsats lite mer på stan, småfixats i boningen och fåtts liv i dvd´n. Tv-helvetet befinner sig dock fortfarande i hårdstrejk :o(. Vilket inte min energinivå gör, den är fortfarande i högläge. Definitivt tvärtemot igår... 

Hade det inte varit för att min eminenta Friskiskollega Iga, som jag anser ytterst normal men som också får dessa skumma dagar av endagarssjuka, som i att verkligen må helkass, så hade jag på allvar trott att jag håller på att bli komplett galen, eller nåt… Men jag tycker verkligen att det är suspekt, och kan därför inte låta bli att fråga om det är fler än vi som råkar ut för det här? Eller någon lite mer bevandrad inom medicinska kunskaper och som vet och har någon vettig förklaring att komma med?... Peace out för nu! Take care, Kärlek & Respekt!