Powered By Blogger

måndag 18 november 2013

Dagens – som undrar om det egentligen blev vänskap


Svart kavaj – HM, linne med så supersmå blommor på att det ser prickigt ut – märke okänt bloppisshoppat i somras, jeans – G-star, pjux – Ash. 

Inte en enda Molly. Och det är mer och mer ditåt det barkar. Att jag är på god väg att tröttna på det tidigare så självklara favoritmärket. Fettröttna. En naturlig del av livet, man tröttnar, hittar annat, ersätter. Typ. Sedan är det nog till väldigt stor ett utslag av att de inte längre kommer med något nytt, kul, annorlunda. De känns för mig väldigt same shit, different kollektion. Jag har kvar en del plagg jag gillar men det där suget att spana på nysläpp är ganska bortblåst, det som innan var något av julafton. Det kan jag sakna, och den där tantligekänslan, där vi hjälpte varandra att hitta efterlysningsplagg, hade dejter, ett starkt gemensamt intresse som blev vänskap. Eller blev det egentligen det? För då borde vi väl hållit ihop ändå… trots att såväl jag som flera med mig har tagit ett stort kliv från klädmärket, i alla fall vad det gäller att köra det från topp till tå vare dag och att shoppa nytt. Vad säger ni?... Peace out för nu!

10 kommentarer:

  1. Ja, jag undrar också om det verkligen var riktig vänskap, har faktiskt funderat en hel del på det den sista tiden. I en del fall skulle jag vilja säga att det uppstod riktig vänskap som fortfarande består, det ser man runt om i bloggarna, men i andra fall var det nog enbart klädmärket som höll ihop oss. Riktig vänskap låter man inte bara rinna ut i sanden p.g.a. ett förändrat klädintresse. Kram

    SvaraRadera
  2. jag kom in i detta så sent så jag vet inte, men några här i blogglandia tycker jag nog blivit vänner kanske inte den där riktigt nära vänskapen som jag har med någon tjej sedan tonåren, men visst vänskap. Träffas o har kul även om det inte handlar om kläder.
    kram
    Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. alltså jag har ju fortfarande kontakt o träffar o har roligt ihop med Helena i Örebro (skrutteruttan senare H mitt i Livet) vi träffades ju genom OM men nu är det vänskap enbart liksom. till ex

      Radera
  3. Visst blev vi vänner - du och jag =)
    Men på det stora hela nej det tror jag inte. Det var mest ett sätt att på olika sätt bli bekräftad; som Mollymamma, modeguru och människa för många.
    Jag har också kvar det jag gillar, men det kommer inte in mycket nytt.

    SvaraRadera
  4. Hej där vännen för även om vi träffas på ett ungefär vart tredje år så känns du som en vän för mig. Vänskap kan se så olika ut men jag tror att det går att känna vänskap till en människa som man inte träffar särskilt ofta bara det finns ett grundtyckaom. Sedan är det väl ungefär som med det mesta, var sak har sin tid, en tid för vänskap eller kompisskap genom ett gemensamt, lite lätt nördigt intresse för i vårt fall Odd Molly. Även om jag inte befunnit mig mer än på ett par av de stora träffarna så har jag funnit stor glädje de gångerna även om mindre sammanhang passar mig som person bättre. Jag är vansinnigt glad för Linda exempelvis och utan OM skulle jag aldrig lärt känna henne. Sedan finns det flera som jag gärna skulle önska att jag kunde lära känna mer men Motala är ju inte centrum av världen...Jag vet inte, eller rättare, tror inte att det handlar om nåt bekräftelsebehov, det är ju bara lite klädpaltor det handlar om, fina dock men inte är det livsviktigt precis.
    Kanske handlar det om lite separationsångest, ska fundera lite mer på det innan jag yttrar mig men ändå.
    Min Odd Molly samling tycker jag förträffligt mycket om men det är som sagt bara kläder, inte livet självt. Att jag sedan hittar ett och annat som faller mig i smaken är inte det samma som att jag måste köpa.
    Börjar mer och mer klura på någon form av ett köpstoppsår under 2015.

    Kramar från Eva

    SvaraRadera
  5. Jag skrev ett liknande inlägg för ett tag sen och håller med i det du skriver! Tror vi är många i blogglandia som tidigare varit sålda på OM har tröttnat! Det jag personligen inte tröttnat på är människorna bakom plaggen! Läser fortfarande samma bloggar eftersom jag gillar personerna som skriver. Känns som man gör lite samma resa fast ändå inte då vi ju alla är väldigt olika! Jag har ju bara träffat en del och då i stora sammanhang och hade nog aldrig fått chansen om det inte vore för OM och det är jag tacksam för! Hade gärna träffat en hel hög av alla igen och blivit närmare vän men så blir det aldrig av och det är ju supertrist! Kanske får styra upp en bloggträff utan OM-tema! Vore ju urkul :-)

    Kram
    /Vivvi

    SvaraRadera
  6. men är inte det med att man tröttnat på OM också något som man påverkas av. Någon bloggare skriver om det och sen kan man de närmaste dagarna läsa i andra bloggar lite samma tankar. För det är ju så man blir ju påverkad av vad andra skriver i sina bloggar. Inget fel i det men visst påverkas man. och att det var kläderna som höll ihop ja såklart och vissa blev vänner och vissa var enbart kläderna. Livet i det stora i det små liksom. Fint o som det är. Kan ju upplevas som tråkigt men livet är ju så på något sett.
    kram

    SvaraRadera
  7. Jag skrev ett liknande inlägg förra veckan, och jag hoppas och tror att det är på riktigt även fast en del försvinner. Det verkar vara många som tröttnat den senaste tiden. Jag är själv trött på att det inte kommer något nytt, bara samma gamla i nya färger tycker jag.
    Kram

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Hej Snygging,
    Visst är det som du skriver många av oss som tröttnat på Odd Molly som tidigare hade renodlade Odd Molly-blogger. Jag själv valde ju för ett tag sedan att lämna den stämpeln bakom mig. Brinner inte heller lika mycket för plaggen eller märket längre. Tycker inte det magiska som fanns tidigare finns kvar och det känns mer och mer som om det som var Odd Molly en gång försvunnit. Visst finns det några fina plagg även i de senare kollektioner men det är inte samma sak längre. Själv har jag egentligen aldrig funnit vänskap på det sätt inom Odd Molly bubblan, mer kompisskap och gemenskap men inte riktig vänskap. Jag har nog alltid befunnit mig i utkanten/periferin och kikat på en del andra tjejer som verkligen funnit varandra i Blogglandia. Underbart för de som funnit vänskap via bloggarna. Jag själv personligen har helt enkelt inte helt klickat med någon som bott i närheten och som jag kunnat umgås med och utveckla relationen närmare. Jag läser din blogg oavsett Odd Molly skyltande eller inte, gillar dig och din personlighet och det förändras inte bara för att du inte längre bloggar om ett visst klädmärke. Kram!!

    SvaraRadera