Smittad, pärs & hakor – minirapport från dagens dejt

Sitter på jobbcoacheriet och inbillar mig att jag håller på att kvävas. Så som det lätt kan bli när för många människor är infösta på ett för litet utrymme, där dessutom luftkonditionering är ett okänt begrepp. Men precis när jag längtar bort som allra mest får jag ett sms. Av vackraste favoritpreggot som är i stan och vill ses. Jag fick stanna mina timmar i ickeluftlokalen men det gick ganska mycket enklare när jag visste att det väntade något roligare. En Sanna-dejt. Som vi någon timme senare inledde på Smartbuy, den där prylbutiken som det figurerade bilder från här i helgen också. Och där några av dagens span för min del blev…

… ugglor, som jag numera ser i varenda vrå. Kan vara Rosens fel, att jag blivit smittad av hennes uggleintresse. Vilket i så fall är helt okej för jag gillar dem...

… en servetthållare som fick mig att tänka att det är synd jag inte har servetter…

… och inte minst de coolast kannorna jag skådat på evigheter. Och som skrek min stil. Så någongång kan det mycket väl hända att någon av dessa står att finna i mitt kök. Någongång som inte var idag. Någongång som dock var idag var Sannas hopplock av detaljer till ett pysselprojekt...

... och när hon var klar med det och jag med mitt spanande så gav vi oss ut på stan på lunchätarjakt. En pärs för alla som tvingas gå igenom just detta med mig. För eftersom jag inte äter kött och de flesta restauranger, runt just lunch, serverar en enda rätt, innehållande just något som tidigare varit ett vandrande djur så blev det en lång promenad, med mycket ratande, innan vi slutligen kunde slå oss ner vid ett bord med mat. Som...

... för min del blev en galet god fiskrätt, ja jag äter fisk och är fullständigt medveten om att de också är djur... och...

... för Sannas del någonslags kycklinganrättning. Och slöätande (från min sida, som vanligt, jag äter långsammast av exakt alla jag vet...) i kombination med mycket babblande gjorde besöket till en långvisit. Och ingen sådan utan även en tripp till toaletten. Där det fanns roliga saker, som denna...

... och en gigantspegel som jag såklart inte kunde lämna orörd, så att säga:

Men efter länsade tallrikar, kaffe och en chokladbit...

... var tiden inne för ett hejdå. Dock först efter att vi hållit lite tävling i konsten att ha störst haka:

Ja lite så har den varit, min dag. En ovanligt skitbra måndag!... God natt!