Så här var det. Under min promenad mellan praktikplats och hem tidigare idag. Genomgrått och trist som satan. Gällande såväl miljö och väder som mitt sinne. Ville mest bara hem fort som tusan, kasta mig i sängen, dra täcket över huvudet och tvärglömma exakt allt utanför den bubblan.
Men! Inget direkt ätbart hemma tvingade iväg mig till Ica. Och det var bra det. För där fanns en löpsedel som fick igång de mest bisarra delarna av min fantasi, som i sin tur gjorde att jag knatade runt med sjuka bilder i skallen och skrattbubbel i halsen under hela inköpsturen. Och det drog liksom med sig att jag under hemvändandet skippade att se det där tristessbelagda, och istället mest bara spontanriktade blicken mot fina saker, färgstarka, sådana att bli glad åt.
Och en titt i mailen gav ännu mer påspädning i gladbägaren på grund av ett supergulligt erbjudande av en okänd tjej. Så mitt grävanermighumör är nu över och förbi. Och jag har bestämt mig för att nästa gång det slår till ska jag försöka tokblunda för allt bedrövlig och fulgrått och bara ha radarn inställd på det som är av gladkaraktär, helst det som får skrattet att börja bubbla… Verkligen försöka!… Och bara för att jag är så nyfiken och frågvis så kan jag inte låta bli att undra vad ni har för knep för att tvärvända surhumöret när det uppenbarar sig?... Kram!
Bra strategi! =)
SvaraRaderaVisst är det skönt att man faktiskt kan vända sitt humör. Lätt att glömma att man faktiskt kan påverka mycket med tanken när man fastnat i det surmulna grå. Men du hade en bra strategi.
SvaraRaderaJag brukar försöka tvinga mig själv att se åtminstone en bra sak i det som hänt eller tänka att det säkert inte är så illa som det verkar om jag bara väntar lite. Har inte världens bästa tålamod och hastar ofta iväg direkt, men jag övar mig.
Hoppas morgondagen blir solig!
Kram!!!
Jag försöker se ovan det grå.....att blogga hjälper......och läsa era bloggar!!
SvaraRaderaDet håller humöret uppe.
Stor kram Titti