Om att bota ontdimma för att åka på kulturutflykt

Shit vad jag mådde vidrigt igår, befann mig mest i en odefinierbar ontdimma, och gör så lite fortfarande… men tänkte för en gång skull gräva lite i pillerburkar. Jag tar nästan aldrig värktabletter, tycker det är bättre att saker får gå över av sig självt när det handlar om trots allt simplare saker, som veterligen försvinner igen. Men idag vankas utflykt i kulturens tecken och jag har sett fram emot det riktigt rejält så idag blir det därför ett undantag. 

Nöjestur och kli i fotofingrarna lär bli bildregn här. Och eftersom det sistnämnda startade redan igårkväll så inleder jag terrorn i egobilder redan nu. Med uppdelningen som jag gillade väldigt mycket; make lagar sin galet slurpiga risotto medan jag finsippar rödvin och värmeljusfilosoferar, kastar lite plastnyckerpiga med apportgalna hunden Ajax och klappar en massa på vilsna katten Mazarin…. Men det var då… Tjing!