Tankar och mer eller mindre vettiga habegär på Ikea

Jag borde ju ha anat vart hän det skulle barka redan på direkten. För jag hann knappt in i det stora gulblå varuhuset innan jag överfalls av ett kraftigt habegär…

… efter den gröna kudden med kycklingen. Och redan här anar ni säkert att min smak suger fett… :o) Men jag slet mig snabbt därifrån, fortfarande tomhänt.

Och inte heller från det uppdukade bordet fick något följa med. Trots att det började klia i fingrarna att få stoppa i alla fall något, litet, i kasse. Så fatta den nästan överdrivet stora glädjen när dessa...

... mikroburkar plötsligt uppenbarade sig. Sådana ni tipsat om att ha till matlåda och mota mikrovågsugnsfobin med, Tusen Tack för det! Är fortfarande skeptisk, för vad jag förträngde så hårt igår att jag glömde få med det i inlägget är att jag nästa intill klöks av stanken dessa vidriga apparater är belagda med... Men! Burk a la 19 riksdaler shopsades, så jag ska verkligen försöka få bukt på fobin... 

Vad som troligen hade hjälpt till ganska rejält med att få bukt i ett annat dilemma, nämligen ordningen i boningen hade varit en sådan här: 

Hylla att placera valfria kartonger i. En absolut inte bara vill utan även måste ha. Men inget köp på den idag. Mest för att den inte ingick i dagsbudgeten och den hade nog ändå varit en aningens klurig att få med på bussen hem. Precis som...

... denna soffsängsdröm för vardagsrummet. Kanske om jag vinner på lotto, eller nåt annat jag inte spelar på... Tänkte jag och lyckades, stärkt av min fantastiska motståndskraft även, och för ovanlighetens skull, passera den stora... 

... nalleavdelningen utan att minsta lilla räv, säl eller kanin flög ner i kassen. Fast vid det laget hade ett doftljus, en badrumsmatta, stolsklädsel och en lampa redan råkat hamna där i. Och mer blev det strax därpå när jag, som så ofta förut, var tvungen att bromsa till en stund vid sängkläderna. 

Jag älskar nya sängkläder. Och då de med bokstäverna var snudd på gratis, eller som mr Make sa: "om man vill sova i ett bibliotek så är de jäkligt billiga" så fick de såklart inträdesbiljett till vårt hem. Tillsammans med ett nytt lakan, ska det slås på så kan det ju lika bra slås på stort. Tyckte vi. 

Och efter att även ha fått med oss det enda vi egentligen kom dit för: gardinstångshängargrunkor, och gardinstång, och knoppar. Lika bra ifall de vi redan har inte skulle passa. Tänkte vi... så satte vi stopp för shoppingen. Trodde vi... För vi hade visst råkat glömma matavdelningen utanför kassorna. 

Den kanske mest oemotståndliga avdelningen. Fast det blev inga sådana här, de såg inte tillräckligt delikata ut, men väl en massa annat med många kalorier i... Så det blev till att baxa två stora kassar därifrån, istället för som tänkt en väldigt liten. 

Och jorå, jag har full koll på mitt köpstopp. Men! Det är undantaget nödvändigheter och sådana fanns det ju absolut i bagaget. Och det som kanske inte var lika moraliskt försvarbart shoppade ju faktiskt inte jag, det gjorde mr Make. Och han har inget köpstopp... så var det liksom med det. Peace out för nu!