Amerinden – the tokstory har fått ett slut…

Tro det eller ej men långköraren the Amerind-tokstory har äntligen lyckats att ta sig över mållinjen!

Fick ju ett brev från DHL i fredags att jag skulle ringa dem och boka tid för leverans. Trots att jag väntat på just en sådan i tre dagar. Men okej, jag är inte den som hakar upp mig på petitesser…;o)
Ringde dem igår och då påstår chauffören att han ringt mig i onsdags förra veckan men att jag inte svarat. Skitsnack tycker jag och inleder en kortare diskussion i ämnet.
Tjejen som svarade när jag ringde tror mig och erbjuder sig att komma förbi med paketet efter att hon slutat jobba. Jag bodde ändå på vägen sa hon, den underbara människan!!! Hon kom, med det här:

Hade det handlat om VM i paketöppning så hade jag haft väldigt stora chanser på guldmedaljen för som jag slet upp det. I racerfart gick det.

Och det var verkligen Amerinden i paketet. Tjohoo! Fläckig men dock, Amerinden har anlänt! Amerinden är min!

Men snacka om att det var med nervositeten i halsen som jag provade den, för det skulle ju liksom bara vara kronan på verket om den inte hade passat, eller varit skitful på mig.

Tycker att jag i alla fall kommer undan ganska hyfsat med att kunna bära upp den. Provar den rakt upp och ner som ni ser, har lite komboidéer på lager…

Men alla turer som den i allmänhet och mitt psyke i synnerhet har varit utsatta för under 23 dagar har dock tyvärr satt sig lite i sömmarna.
Fast jag tror nog att den ska få sin välförtjänta revansch ganska snart för jag har ju faktiskt drömt om den och suktat efter den bra länge.

Kanske redan efter sin välbehövliga runda i tvättmedel som står mest på tur att prickas av på att-göra-listan. Så jag går och fixar det nu. Vi ses sen. Kram!