En hysterisk semesterresenärs sista dag på hemmaplan

Skura golv och fixa kattlådor, fundera över om jag ska packa med mig Up-to-me-ism strap dressen i lila eller inte och shit, glömt att köpa linsvätska… Växla pengar, lämna vovvarna på pensionat och undra över vilka påslakan jag ska byta till i sängen. Oroliga katter som kretsar runt benen och var är lipbalmen som jag köpte igår? Plocka ihop saker från duschrummet och plötsligt överge den sysslan för att istället snygga till på toaletten. 

Ta ett glas vin i hopp om att varva ner mig till någonslags struktur men istället få ännu mera kaos i såväl skalle som i armar och ben… Och så har det hållit på hela dagen, årets kortaste tillika, för aldrig förr har jag varit med om att klockan liksom bara har hoppat över ett gäng timmar… Nu befinner jag mig i alla fall här:

Vid den gigantiska högen av kläder som jag langade ner på sängen för en hel massa timmar sedan och som Smilla har vaktat sedan dess. Det ni ser i bild är långt ifrån allt jag har dragit fram, i någonslags hopp om att min resväska är oändlig… Tyvärr är den nog inte det så det blir till att välja och välja bort… 
Jag kan inte fatta varför jag alltid förvandlas till en hysterisk galning varenda gång det står semesterresa i kalendern... Borde man inte ha lärt sig struktur och planering efter alla tidigare gånger i samma neurotiska resenärssits?... Tydligen inte… Kram till er från en som hetsar vidare, lite drygt fem timmar till avfärd…