... dessa frestelser. Även om mr Make kommer att bli en smula muttrande över det när han upptäcker denna bild på sina favvokakor. Men vi tänkte inte på det då utan for istället glatt vidare längs de små gågatorna. 

Och landade på återbesök hos Lisbeth Dahl där jag hade spanat in ett zinkfat att ha ljus på för en löjligt billig peng.  Det shopsades men glömdes dock att fås på bild, för jag snöade istället in på att dokumentera julgranskulor. Som synes.

Okynnesplåtandet fortsatte mot skyltönster...

... finaste vännen...

... glitterdränkta under och bycentrets slöa orkester:

... som spelade två sekunder, tog en lång paus, spelade två sekunder, tog en paus...och så hölls det på medan vi skämde ut oss genom att tycka det var superskoj. Typ. 

Funderade ett tag på att sätta ihop en egen orkester med hjälp av dessa men gav upp det när hungern plötsligt skrek högt och ljudligt efter uppmärksamhet. Och vi slank in på närmsta pizzeria. Kanske var det den, eller utmattning efter alla intryck, eventuellt det främmande språket... för vi lyckades båda två med konststycket att beställa fel pizza.

Korv på min var väl sådär smart, som i typiskt rikskass, men jag tog mod till mig, petade bort likdelarna och käkade resten. Är men snudd på svältgränsen så är man... Efter en lång stunds parkerande där hade butikerna hunnit bomma igen för dagen och vi såg ingen annan utväg än att återvända till hemlandet. 

Med Henning! Som sedan drog med oss till en bar för öldrickande. Men det vet ni redan. 

Och så hade ännu en dag ur våra liv passerat. Men en av de allra bästa dagar man kan låta passera, för det var en med en jäkla massa kul innehåll. En toppklassdag... Tjing!