Vad är det som gör att folk tar sig rätten…

… att ifrågasätta varför någon annan inte har barn? Gärna högt och tydlig, gärna när man befinner sig i ett sällskap. Det är riktigt jävla oförskämt! Tycker jag. Som har varit med om att få denna fråga, utkastad lika nonchalant som om det handlade om var jag köpt min tröja, vid ett fikabord eller liknande, flera gånger. Och nästan alltid i ett tonfall som kräver att man ska ”stå till svars”. 

Som om det är så otroligt provocerande och oacceptabelt att någon inte har barn… Vilket därför ger dem rätten att dels slänga ur sig denna ytterst privata fråga lite hur som helst och sedan gärna spä på med ännu fler extrema dumheter som motsvar. 

Saker som ”har man inga barn är man ingen riktig kvinna”, ”alla vill väl ha barn”, ”man kan faktiskt adoptera om man nu inte kan få egna” ”livet handlar faktiskt om att reproducera sig” ”har man inga barn får man inte uppleva livet på riktigt”... 

Jodå, jag har hört allihop, och några till. En annan spännande kommentar är den som varje gång sägs i väldigt nedlåtande ton, den som låter mig ana hur sjuk i huvudet jag är som har djur enbart som ett substitut för barn… 

Substitut eller älskade familjemedlemmar?... 

De är inte okej att fråga människor varför de är så tjocka, eller har smutsigt hår, eller varför de alltid pratar med mat i munnen. Till exempel. För det är personpåhopp. Det kan göra någon ledsen. Men att ifrågasätta varför någon inte har barn är helt okej, det är inget personpåhopp, inget någon kan bli ledsen över… Eller?... Jag kan liksom inte låta bli att undra... Tjing!