Jag har snurrat runt en massa och fixat ärenden idag. Som det så fint heter när det egentligen handlar om direkt skittråkiga grejer.
För vi pratar sådant som att gå till banken, mataffären, optikern, djurbutiken, grönsakstorget och till mataffären igen eftersom man glömde hälften…
För vi pratar sådant som att gå till banken, mataffären, optikern, djurbutiken, grönsakstorget och till mataffären igen eftersom man glömde hälften…
Kö överallt och fy fan vad man skulle kunna gnälla och beklaga sig nu. Men eftersom jag måndagen till ära har bestämt mig för att bli en positivare och mer tjohejig person så väljer jag att se det glatt och sprudlande med bara fantasiska ord att strö omkring mig… Som… hmmm… som… Vänta, jag har det snart…
Nä. Helt ärligt. Det här funkar bara inte. Jag lovar att jag försökte vara en tvättäkta fröken Munter-Maja i kvadrat när jag äntrade den ena kommersiella lokalen efter den andra idag men världen log liksom inte tillbaka. Alls...
Exempel 1: barn i vagn vinkar till mig. Jag vinkar glatt tillbaka, mamma till barnet upptäcker scenariot och istället för att bli lika gladlynt i hågen inleder hon ett hatiskt stirrande på mig, vänder vagnen med ett fnys och vrålblänger sedan konstant från butikens motsatta hörn. = Jag – tagen för pedofil…
Exempel 2: dam i 50-årsåldern knallar in och ställer sig sidan om mig. Eftersom jag tyckte hon var riktigt snygg i sin kappa, en Eden melton coat, så säger jag det. För att på stubinen bli mött av ett skeptiskt från-topp.till-tå granskande, utan att ens det minsta lilla ljud över hennes läppar... ett tack kanske… hallå… Nope, i utbyte får jag istället se henne dra sig allt länge bort från mig. Uppenbart obehaglig till mods. = Jag – tagen för lesbisk butiksraggare.
Joråsåatt… eftersom jag inte kände mig helt till freds och bekväm i de roller jag fick som käck och livlig så återgår jag troligast till min vanliga butterbittra personlighet igen… Men eftersom livet är för kort för att göra det i fula kläder så väljer jag den snygga vägen. Precis på samma sätt som jag gjorde idag:
Parker coat, chalk
stickad sjal från Minzo
Chrysalis wrap, lilac
Chrysalis minigown, almost black
Jeansleggings från Vila
svarta Primeboots
Var rädda om er själva och varandra! Vi ses senare. Kram på er så länge!
Äsch, du måste bara haft jordens otur. När mina ungar var mindre och någon log eller sa nåt snällt till dem blev jag stolt som en tupp. För att inte tala om i fall nån skulle uttrycka nåt positivt om Odd Molly (att nån öht KÄNNER till att det är det jag har!), då skulle jag bli så glad att jag skulle be om autograf:) Keep up the good work!
SvaraRaderaJa, en sak är iallafall säker..du är snygg som få!! Berättar så levande om dina möten så jag kan inte annat än skratta! Ser dig framför mig när dessa sur o urbota dumma (får man säga så..) människor bär sig åt! Konstigt ibland, när man som du bestämt att nu minsann skall jag le åt världen..så blir det så fel. Ta inte åt dig, det är dom som är felprogrammerade.
SvaraRaderaJag var o provade vackra Saga Skimmer dress (heter den va?!), så himla snygg! Tror du den fick följa med hem? Hrmm ja vad tror du..
KRAM
Haahhhaaa, går du runt och är jätte trevlig på en helt vanlig måndag? Det går väl inte för sig.
SvaraRaderaJaja, oavsett hur fulla a-lagarna varit eller hur snygg/ful (vem som nu avgör det) folk varit, har dom sagt något trevligt eller bländat av ett leende till mig och mina barn har jag bemött likadant. Konstik meningsuppbygnad men hoppas att du hängde med.
Jag tror att du gjorde deras dag till en bra dag, dom var bara inte beredda.
Kram!!!
Hahahahahhahahah!! Förlåt mig om jag skrattar åt dina vedermödor, men det lät så jäkla roligt! Sen kan man ju undra vad fan du träffade på för människor i dag! Snygg som få i dag med:) Kram gumman!
SvaraRaderaVilka jättetrista typer du träffat idag! Bitterbutter är väl allt annat än vad du är. Jag får ju bara sköna vibbar och snygga klädtips från din blogg :)
SvaraRaderaKram från V
Strunt i alla knäppskallar, de verkar ju inte kloka. Kram
SvaraRaderaKlockrent skrivet! Trist att bemötas så dock! Kram
SvaraRaderaMen alltså, kan folk inte ta lite vänlighet utan att bli misstänksamma? Det är så trist.
SvaraRaderaVisst är det lite sjukt att folk blir så misstänksamma. Men vi pratar å andra sidan staden som har blivit utnämnd som den stroppigaste i landet…
SvaraRaderaSjälv har jag en tendens att dra till mig alla hemlösa, ensamma o.s.v. som jämt ska komma fram och prata. No way att jag skulle dissa dem. Av den enkla anledningen att de är människor. Även om det, handen på hjärtat, är sjukt jobbigt ibland… Och vad vill jag då ha sagt med det? Ingen aning ärligt talat… Jag ville väl bara göra min röst hörd, ha sista ordet så att säga… ;o)KRAM!