327 - en magisk siffra, speciellt om den kommer som duo

Mina tankar och mina handlingar tycks leva på två helt skilda planeter. För tanken var att visa bilder på mig själv, uppstassad i de senaste nyförvärven, igår. Handlingen blev en helt annan…
Inte mitt fel egentligen, för först hade mysuniformen redan parkerat sig på min kropp för aftonen så den vägrade ge vika. Till och med för de här:

Ganska oförskämt kan tyckas. Precis som Internetuppkopplingen som vägrade funka på hela kvällen, den gör så ibland, för att sedan vara go och glad och kicka igång på stört dagen efter. I-landsproblemsretligt värre.

Men då jag inte orkar argumentera med döda ting så började jag istället att plita ihop storyn bakom hur två av de plagg jag suktat mest efter, dagdrömt om och jagat som en tosse lyckades landa i en trång liten lya i Nordvästskåne. Även om den inte är överspännande så får ni den här.

Jag hade på mig en av mina 327:or i fredags. Då skriver underbaraste Annelie en kommentar att hon ska sälja av ett gäng av sina 327:or, jag frågar om hon har en röd till salu. Jag får svar i mail med alla plagg hon tänker sälja.
Jag trodde jag drömde när jag läste grå 327 med orange broderier.
Jag har sett den en enda gång på en tjej och haft den i bakhuvudet som en måste hitta sedan dess. Trodde det var helkört eftersom den har lyst med sin frånvaro. Och så finns den plötsligt inom räckhåll och nu är den alltså här, tillsammans med sin hallonröda kusin.

Mer story än så var det inte, men för mig betyder den att Annelie har stulit ytterligare en liten bit av mitt hjärta. Denna fantastiska härliga lilla människa, love you darling, inte bara för några 327:orna såklart, utan för allt!

Nu ska jag iväg till läkaren. Hoppas ni får en bra dag. Kram på er så ses vi sen!