Powered By Blogger

fredag 12 november 2010

Lundell, Rammstein men mest jag

Glöm mitt förra inlägg. Jag tar tillbaka det. Här och nu. Det var absolut inget försök att leka märkvärdig eller fiska efter sympatikommentarer, det bara hände lite för mycket saker igår som gjorde mig komplett knäckt, superledsen och helt irrationell. Det höll i sig några timmar. Sen blev jag fett förbannad på mig själv.


Ulf Lundell har skrivit en låt som heter Isabella. Det är en av mina favoritlåtar. Jag har till och med döpt en katt efter den låten en gång. Den är förbannat vacker, men det som gör den till en ögonsten är texten och framförallt raden ”Låt inte de jävlarna ta dig”. Jag tolkar in ganska mycket i de orden och de gånger jag har lyckats leva efter det så har jag mått som bäst. Det var när den huvudstupa ploppade upp i min skalle igen som jag blev fett förbannad på mig själv. Och börja fundera över vad fan det är som får mig att nervärdera mig själv jämt och ständigt … Då fick istället Rammstein gå loss i stereon. Eftersom de tyska dårarna har allra bäst inverkan på mig i hänseende att fånga tag i mitt flyende självförtroende, innan det far åt fanderns för evigt.


Jag har lyssnat på andra människor åt helvete för mycket på sistone. Det har – ännu en gång - slutat med att jag känner mig lurad och ensam. Hade jag gått på mina känslor, min egen intuition så hade jag sluppit en hel massa skit nu. Jag hade garanterat fått annan skit, det ingår liksom i mitt liv…
Men då hade det varit självvalt. Skit på mina villkor. Inte andras. Det är trots allt inte de utan bara jag som ska leva mitt liv. Visst, det är mitt eget fel att jag lyssnade … Jävligt puckat egentligen… Och därför får det vara slut med det nu…


Nu finns det säkert någon som tycker att jag gick över till att bli alldeles för personlig men jag gör det av en anledning. För även om jag själv har en jävla bra bit att vandra, genom taggtråd, över berg och via svårforcerade dalar så tänker jag ta mig fan (förlåt Eva, att jag svär som en borstbindare…) börja jobba på att leva mitt liv som jag själv vill. Och jag vet att det är fler som skulle behöva en spark i den riktningen. Inte för att jag tror att jag kan ge den här och nu. Men jag kanske kanske kan så ett frö. Och så kan vi Mollybruttor stötta varandra en smula istället för att sitta på varsitt håll och må kass.


Era kommentarer i mitt förra inlägg värmer i hjärtat, de betyder så mycket mer än jag tror att ni anar. Tusen miljoner tack och kärlek till er!!! Och att ta en bloggpaus är liksom inte rätt känner jag. För det här är en del av mitt liv som jag gillar, trots att fantastico Sanni bus (love you!) tycker att jag är kluven. :o) Har förresten fått en award av henne och den måste jag ju ta tag i så av den anledningen går det ju inte heller att hålla stängt här. ;o)
Mitt humör går upp och ner, det kommer ni säkert att fortsätta märka av men det är så jag är, jag vägrar spela tjo och tjimmig när jag mår tvärtom och föredrar att vara ärlig, för annars skulle jag inte kunna stå för den här bloggen.

Shit vad långt det blev, sorry om jag fått er att somna av tristess… KRAM!

24 kommentarer:

  1. Go girl!! Jag är glad du är tillbaka:) Jag gillar att du visar ditt humör på bloggen, själv är jag en mes som skriver tråkiga inlägg där allt är ok. Heja dig!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Hej!! Härligt att du är tillbaka..jag saknade dig ju redan...
    Kramar

    SvaraRadera
  3. Du är den koolaste katten jag känner Josanne och jag hejar stenhårt på dig! Jag är så glad att du är tillbaka här hos oss Molly-muppar, du är ju vår rocker-molly-mupp!
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  4. Underbart att få se dej här idag igen.
    Jag brukar läsa en del Molly Bloggar (men är tyvärr en sån som inte gör inlägg av olika anledningar,men ska ändra på det med början nu!!)b.l.a din. Du är för mej en inspirationskälla,du skriver makalöst roligt och framförallt du blottar ditt innre vilket krävs mycket mod.
    Jag tror att vi alla någon gång i livet kör fast helt enkelt,men det viktiga är att inte fokusera på att man fastnat. Utan hur man går vidare och kör på med full fart över hindren som tornar upp.
    Ursäkta att jag blev långrandig,ville bara att du ska veta att det du skriver verkligen betyder någonting för någon.
    Tack för din blogg.
    Mvh Marie

    SvaraRadera
  5. Ååhh, vad skönt!!!

    Har redan varit inne och kollat efter dig några gånger idag : )

    Kom igen nu, coola-underbart-rockiga-gulle-Josanne. Vi hejar på dig! Du måste vara lika snäll mot dig själv som du är mot alla oss andra.

    Det blir bättre snart (känner det på mig).

    Kraaaam!
    L8

    SvaraRadera
  6. JA ! sagofén KOM i natt :-) hehe

    Du är för härlig ♥

    SvaraRadera
  7. Hej vännen,
    Glad att se dig igen på bloggen. Jag följer din blogg troget men är dålig på att kommentera. Du är en färgstark "Rock-Molly-Tjej som skriver bra. Efter att ha träffat dig och sett är du är lika härlig i verkliga livet så är det ännu roligare att få följa med dig på bloggen :)
    Jag är som du en berg-coh-dalare i humöret. Just nu kämpar jag på uppför backen pga sjukdom och min livssituation. Men jag vet att det vänder snart.
    Efter regn Regn kommer Solsken! Håll huvudet högt och ta ingen skit. Du vet väl om att du är Värdefull =)

    Skickar Styrke Kramar till dig vännen
    Kramiz AnnaCarin

    SvaraRadera
  8. Klart vi skall stötta varandra!! Vad du nu gör o bestämmer, det viktiga är ju att DU bestämmer o det känns rätt i hjärtat!
    Tänker på dig!
    KRAM

    SvaraRadera
  9. Oh vackraste Josanne. Här är jag utan dator EN dag och så händer det saker som gör att man önskat vara som mest närvarande! Men du har ju såå många som bryr sig *underbart*.
    Härligt är det att se dig idag. Med en rejäl skopa jävlarannama innan för Odd Mollyn.
    Massor av kramar!

    SvaraRadera
  10. Det är bra att du ryter till lite och herregud, du får väl vara hur personlig du vill i din blogg. Det bestämmer väl du själv och ingen annan.

    Jag förstod att du inte skulle vara borta så länge för jag tror att du gillar att skriva och ta lite bilder, framför allt för att det blir lite rutin och när man mår dåligt så kan det vara bra att ha kvar någon rutin för att man ska komma igång igen.

    Ibland när jag ser andra människor må dåligt och speciellt då människor som påverkas av andra och bryr sig så mycket om vad andra tycker är rätt eller fel, då skulle jag så gärna vilja ge lite av mitt självförtroende till dem. Jag bryr mig nämligen f-n i vad andra tycker och tänker, jag lever mitt liv.

    Med det inte sagt att jag vill såra andra människor utan snarare tvärtom, men jag skulle aldrig låta någon annan styra min vilja.

    Sen kan även jag må dåligt ibland, det kan då i så fall bero på helt andra saker och då försöker jag bara gilla läget. Kanske sunkar jag hela dagen och köper en skvallertidning, käkar choklad och bara tillåter mig själv att må dåligt.

    Jag vet ju att det går över och det kommer det att göra för dig med, så gått som alla människor jag känner har någon gång haft en period i sitt liv då man inte orkat längre.

    Jag vill i alla fall delge dig en av mina favvocitat när det gäller att bry sig i vad andra tycker och tänker. Det här citatet kommer från min mamma som sa det till min fd svärmor när hon hade avlägsna släktingar som hade åsikter om att hon gifte sig för 3:e gången.

    Morsan sa då till henne: "Ska du behöva må dåligt bara för att dina släktingar ska må bra?"

    Jag gör om det här till dig Josanne och säger -

    Ska du behöva må dåligt för att dina sk vänner/andra tyckare ska må bra?!


    Var rädd om dig och var dig själv, du har en av de allra bästa smakerna i mitt tycke, när det gäller att kombinera mollysar.

    Sen har gillar jag ju din musiksmak också, ska nog sätta på Rammstein så det går lättare att städa. Min favvolåt är så klart Mein Herz Brennt. =)

    Jaja nu har jag surrat här också, det har blivit lite djupa svar här och där men så är det ju ibland.

    Var rädd om dig och mys rigtigt mycket med gubben och hårbollarna! ;-)

    Kraaaaaaam

    SvaraRadera
  11. Så glad jag blir att du blir kar här i bloggvärlden!

    Fy så lätt det är att spinna iväg och göra andra till lags på bekostnad av sig själv.Man måste verkligen inte glömma att lyssna till sig själv.

    Skickar massor av kramar och hoppas att den jobbiga krokiga vägen fram snart blir lite rakare och slätare :)

    V

    SvaraRadera
  12. Bra beslut! Visst kan man inte vara på topp alltid!
    Jag mailade dig häromdagen, har du fått det? Ang. lördag..... :)
    Kram

    SvaraRadera
  13. I din blogg bestämmer bara du vad det ska stå!
    Personligt ... eller inte.
    Men din blogg är unik just för att du delar med dig av dig själv! Skönt att du fått tillbaka litej*vlaranamma ; )
    Kram och skön helg!

    SvaraRadera
  14. BRAAAAAAAAAAAAAA Josanne!! Helt rätt tänkt! Gå på din magkänsla och gör det som känns BÄST FÖR DIG!=)När man tror på något ska man ALDRIG ge upp♥.....remember that! Minns mitt mail...jag är redan på väg, jobbar året ut...;)

    Tusen Kramar
    Adela

    SvaraRadera
  15. Skriver ingen egen blogg, men läser sporadiskt Odd Molly och inredningsbloggar nu och då. Tills jag snubblade in på DIN blogg och blev totalt fast:)
    Du skriver på ett härligt sätt som tilltalar mig och är en strålande rock-brud (mogen dessutom!!), känner helt enkelt igen mig i det du skriver...

    Gör det som känns rätt för dig och skit i resten!! Och: då du skriver läser jag!!!

    Kramar från Finland

    SvaraRadera
  16. Härliga du, vad skönt att du är tillbax! Jag läser din blogg varje morgon (på jobbet) och när jag i morse såg att du skulle pausa på obestämd tid så kände jag först saknad efter bloggen och sen blev jag riktigt orolig för din skull. Du måste sätta dig i första rummet ett tag nu så du vänder skutan åt rätt håll. Du måste! För om du inte klarar det vem gör det då?! Du är den tuffaste tjej jag "känner". Dina härliga kombosar och rättframma personliga stil behövs av mig och säkert många många andra. Ha en riktigt trevlig helg nu och ta hand om dig!

    Varma kramar

    SvaraRadera
  17. Så kul att se ditt inlägg, jag läser här varje dag. Och beundrar dina outfits och försöker kopiera lite, i alla fall "light". Men jag får aldrig till det lika bra som du.

    SvaraRadera
  18. Syster Helen lyssnar och läser och somnar då inte =)

    Du har helt rätt - vi kan stötta varandra.
    Ikväll har jag varit med om mitt första dödsfall (patient) och hade mer än gärna träffat några mollysystrar över ett glas vin.
    Kram!

    SvaraRadera
  19. Hej, vad skönt att höra att du är på väg igen.... Följer dig på bloggen och mötte dig på träffen i Göteborg men tror inte att jag har lämnat något avtryck här tidigare. Jag hejar på dig! Ha det gott! Kram Carina

    SvaraRadera
  20. Jag har hamnat helt ur fas med att svara på era kommentarer :o( så det kanske känns lite gammalt att jag inte gör det förrän nu… sorry…

    Anneli: tack! Kram!

    Hilde: du är väl ingen med heller, glöm det, gillar din blogg, så det så. Kram!

    Chatarina: vad söt du är, tack och Kram!

    Ninna: haha… rocker-molly-mupp… ett underbart ord. Du är för rolig. :o) Kram!

    Marie: vad kul att du skrev! Man måste absolut inte kommentera men det är alltid lika roligt när någon gör det. Tusen tack för dina vackra ord, jag blir rörd och väldigt glad!!! Kram!

    L8: haha… du är för söt! Tack underbara för dina ord. Kram!

    Johanssonskan: ja det måste vara för att du kallade hit henne. :o) Jag och Lingon har bestämt att vi måste ses innan du åker, bara så du vet. :o) Kram!

    AC: kul att se dig här, tack för fina ord. Håller alla tummarna att din klättertur blir enklare än du tror. Tänker på dig. Kram!

    Annelie: du är redan ett stort stöd hjärtat, tusen tack för det! Kram!

    Lillis: jag försöker i alla fall att ha jävlaranamma… lätt när man sitter hemma själv, svårare när man ska tampas med ”nertryckare” nästa vecka… men ska försöka att inte ta mer skit. Tack för pepp. Kram!

    Javabönan: tack Rammstein-vännen för massa pepp. :o) Ska ha det i huvudet nästa vecka, för det lär behövas… så skönt att inte bry sig om vad andra tycker, vill ju tro att jag också gör det men jag kommer hela tiden på mig själv med att jag har fel… något att jobba på! Kram!

    Viola: tusen tack söta! Ja jag är nog expert på att försöka göra andra till lags, speciellt dem som ändå bara trycker ner en, och eftersom det aldrig duger ändå så är det dags att lägga ner det beteendet… Kram!

    Jeanette: massa kramar vännen!

    Lindiloo: tack snälla! Kram!

    Adela: hmm…. Mail?… jag får nog gå in och rota i min mail… Har ju helt missat… pinsamt… Tack för pepp, ”när man tror på något ska man aldrig ge upp” så bra skrivet! Ska limma in det i min skalle. Kram!

    Anonym från Finland: tusen tack för fina ord, jag blir rörd och superglad! Kram!

    Helena S: tack söta rara för pepp. Behöver det verkligen känner jag, för jag är bra mycket mesigare än jag vill låtsas om. :o) Ska ha dina ord i skallen. Kram!

    Efva: du klär dig supersnyggt på egen hand tycker jag! Framförallt är du mästare på att hitta superfina plagg hos kedjorna där jag aldrig hittar något. Kram!

    Mimmi: jag gillar dig också! :o) Kram!

    Helen: shit vad jobbigt! Skickar över en stor styrkekram! Jag vet precis eftersom jag varit med om det själv och kommer aldrig glömma första dödsfallet, en tjej i min egen ålder, jag var runt 20 då, som gick bort i cancer. Kommer nog aldrig att glömma henne. Hoppas du har någon att prata med. Kram!

    Nina: tack söta du! Kram!

    SvaraRadera
  21. Det är DIN blogg och du får skriva vad du vill!
    Jag fick rådet att man ALDRIG ska be om råd och sånt av folk man känner eftersom man då kan råka ut för folk som blir avundsjuka och då ger "felaktiga" råd, eller hur jag nu ska uttrycka mig!

    Kul att du är tillbaka!

    Rammstein lyssnar vi på i bilen!
    Totalt livsfarligt! Hahahaha!

    Ha det gott!

    SvaraRadera