Jag höll nästan på att spy
samtidigt som datorn så gott som hängde och dinglade utanför köksfönstret när
jag surfsnubblade över den här alldeles nyss:
Jävla äcklig klyscha tänkte
jag, nysänkt av ett negativt besked. Men! Så kände jag att det kanske är just
så här jag ska tänka, försöka tänka, för att orka resa mig upp, på något
mirakulöst sätt hitta energi och inspiration att börja om från noll. Igen! Och
nu pratar jag mental smärta, psykisk svaghet. Det skadar nog inte att testa i
alla fall… bättre en äcklig klyscha än ingenting liksom... ;o) Tjing!
Förstår dig och vet egentligen inte vad jag ska säga mer än att kämpa på. Det om något är klyschigt men så sant. Tillåt dig att känna som du gör. Känn, kämpa och gå vidare. Det som inte stjälper en gör en starkare. Heja heja kämpa på! Tänker på dig och vi måste absolut snart få till den där fikan. Frågan är när! Förslag?
SvaraRaderaKramis
Men, vad f_n... det var väl bara så himla trist!!! Men. Kan du försöka tänka som på skylten, är det ju bra. Å andra sidan tycker jag inte det är ett tecken på svaghet att visa att man har ont...Storklemar
SvaraRaderaTrist:( Förstår att det känns jävligt surt.....Kram
SvaraRaderaJa ni fattar ju, att jag inte fick det där jobbet... Tack som fan för ert stöd och pepp!
SvaraRaderaSanna: du har mindre tid än mig så jag kastar tillbaka frågan till dig: förslag på när?
Kram på er darlings!