Att bli uppiggad av två totalt skilda beteenden

Höstdeppandet dröjer sig alltjämt kvar i min skalle. Men! På ett betydligt mer nertonat plan idag, och det på grund av två vitt skilda ting och beteenden. Det börjar med att jag kikar in hos den här helsköna damen och underbara vännen…
 

… Lingondarlingen. Bilden är från vår fika på Mad Miss Molly i Malmö i fredags, med mycket prat och pepp. Men det som gjorde mig upplivad och glad idag var den helt fantastiska kortfilmen som hon la ut igårkväll. Har ni inte redan sett den så gör det, ni kommer till den om ni klickar HÄR.

Det andra som lyckades skingra nerstämdheten ett antal snäpp var en kommentar som var skriven i ett mer än ett dygn gammalt inlägg och därför låg i modereringskorgen.
En anonym, såklart… och jävligt elak kommentar. Ett personpåhopp, på mig. Och hur i hela helsefyr kan det göra en uppiggad?... undrar kanske ni nu.

Enkelt, för jag insåg att det finns de som mår så mycket sämre än mig. De som det är synd om på riktigt. För det tycker jag absolut att det är om personer som måste ägna sig åt att försöka trycka ner andra med elakheter, speciellt som det görs anonymt, för då vågar man ju inte ens stå för åsikterna man har…

Så vi har å ena sidan en sagolik människa som bjuder så otroligt mycket på sig själv, jämt och ständigt och inte minst eftersom hon alltid vill alla så himla väl:

Å andra sidan, en tragisk själ som det bara skriker bitterhet om. Jag gläds och skrattar med den första och sänder en tanke med hopp om tillfrisknande till den andra. Men tack för peppet båda två… :o) Ha en bra dag ni andra också. Kram!