Dagens – hur nu egentligen det gick till?

Innan Mollyeran slog ner i min skalle, för si så där tre år sedan, så bestod min garderob till allra största delen av ett enda stort virrvarr av svarta plagg. Men i takt med att Mollysarna förökade sig så blev även kulörerna allt fler.
Men det finns en färg som jag i princip aldrig fyllde ut den brokiga samlingen med, och det är blått. Ja förutom jeansjackorna då men på något sätt så tycker jag inte riktigt att de kan räknas. Jag har aldrig ansett att blått är min färg så därför tittade jag supersällan åt blå plagg.
Och nu pratar vi blå som i mörkare blå, typ indigo, med närstående släktingar...

Till någongång i början av denna sommaren. Och sedan dess har jag förutom denna skip-a-beat top, som fick figurera som hemmafixardagens denna fredag,..

… även investerat i en Up-to-me-ism strap dress, en Shivers blouse, en Hookup dress och nu senaste en gås. Alla lika blå som himlen på ovädershumör… Hur nu egentligen det gick till? Har jag plötsligt börjat passa i blått… eller är det en släng av senil demens…
Skumt är det för jag fattar inte riktigt var jag fick den här blåfixeringen ifrån…

Och det är ju sådant man kan sitta och fundera över så här en fredagkväll när maken fortfarande är på jobbet och det inte är något bra alls att se på tv… För det är tydligen då intelligensen slår till… ;o) Var rädda om er därute. Kram för nu!