Om att tycka att man hade kunnat göra det bättre själv

Nu har jag läst igenom gårdagens artikel om Odd Molly i Sydsvenskan som Dr Molly tipsade om. Noga och två gånger. Har ni inte läst den så kan ni göra det hos Bina. Jag tänker inte dra någon lång analysradänga, dels för att jag inte tycker att den är värd det.
Men framförallt för att fantastico plastsyrra Linda redan har gjort ett riktigt klockrent inlägg i den här frågan, som jag skriver under på till varje ord och till tusen procent! Och jag gör som henne och snor också Lingondarlingens bild eftersom jag tycker att den säger allt det som artikelförfattaren har missat:

Glädjen, vänskapen, två helt olika snyggingar, både i stil och sätt, i samma klänning, vilket för mig signalerar individualitet om något, till skillnad från orden i artikeln: ”bärarna tappar det individuella ”. Kan man låta bli att asgarva åt det?

Så jag tänkte först bara hänvisa till att läsa hos Linda för det tycker jag absolut att ni ska göra. Men. Jag kan ändå inte låta bli att ge er lite av mina åsikter om själva artikeln. Som jag tycker börjar med ett stort misstag, nämligen att journalisten vädrar sina egna åsikter i frågan, att hon inte gillar märket. Vilket överhuvudtaget inte hör hemma i en artikel av det här slaget, alls. Inte minst för att det påverkar hur man läser resten.

Som jag tycker är platt och menlös samtidigt som den drar på kontraster som jag känner är överdrivna. Vaddå hatar? Finns det verkligen folk som gör det? Att inte gilla ett märke köper jag fullt ut men hata känns lite väl överdrivet. Det är ju för fan bara kläder! Och känner man så starkt att man verkligen hatar ett klädmärke så borde man nog söka hjälp.

Men det är typiskt journalistik, att göra en höna av en fjäder. Vilket jag divigt kan säga efter mina tio år i branschen…  Jaja, det kan ju hon tycka, som om hon hade kunnat göra det bättre själv*, kanske ni tänker nu. Och ja, jag tror faktiskt att jag hade kunnat skriva en bra mycket bättre artikel själv.

Inte minst genom att istället för att ha med citat från en hop människor som bara spekulerar hit och dit så hade det varit så mycket intressantare att låta de som sitter inne på de motstridiga känslorna att komma till tals. Att intervjua Odd Molly-älskarna och Odd Molly-hatarna. Då hade den kunnat vara bra, nu är den mest löjlig. Och jag kan inte för mitt liv ta den på allvar… Så det så!...

Shit, det blev en hel del tjatat i alla fall…sorry för det… Det hade varit superkul att höra era åsikter om artikeln, så; vad tycker ni om den? Tack för mig för nu. Kram!