Om att fira sig själv men vägra dela ut tips till andra

Jag fick för mig att jag ville fira. Dels är det ju helgdag följt av ännu en imorgon, vilket betyder ledighet, och dels tyckte jag att 10 minuskilon förtjänade lite extra uppmärksamhet. Så mitt sätt att celebrera blir förmodligen lite komiskt med tanke på det sistnämnda… För det här är vad jag partajar loss med just i denna stund:

Påskäggsinnehållet är snart ett minne blott och vinet, den inhemska favoriten från Kap Verde, slinker ju ner på tok för enkelt. Men vad fan, ska man nu uppvakta sig själv så kan man ju lika gärna göra det ordentligt… ;o) För en gång skull. För det är inte ofta jag fetfrossar i kalorier. Längre… 

Vilket osökt för mig in på att jag får fler och fler mail med frågor som rör det faktum att jag har gått ner i vikt. Mail från dem som vill ha tips, recept, diethjälp, min matdagbok och knepen på hur man fuskar (?)… Till exempel. Jag ber om ursäkt att jag inte har svarat er. Jag har helt enkelt inte hunnit. 

Och! Som jag har skrivit tidigare; dels HÄR men även HÄR så vill jag inte ge råd och tips till andra om exakt vad, när och vad man ska äta. Inte för att vara snorkig och sitta och trycka på världsbästaste hemligheterna som jag vägrar dela med mig av. Utan eftersom jag tror på att alla måste hitta sin egen väg. Och jag tror stenhårt på att det allra allra viktigaste för att lyckas är att vilja. Och då pratar vi att verkligen vilja och alltså vara beredd på att det blir tufft. För även om ni bara ser siffrorna på min våg som ständigt sjunker så har det verkligen inte varit lekande lätt. Det ÄR kämpigt, stundtals helveteskämpigt. 

Men! Och nu ska ni få ett tips i alla fall… ;o) Jag tänker efter före. När jag blir så där galet ostbågssugen en onsdagseftermiddag, eller vad det nu är, så tänker jag efter, frågar mig själv om det är värt det. Värt överflödet av onödiga kalorier, värt ångesten efteråt. Och det är sällan det. Och därför har det hjälpt mig, att välja något med mindre kalorier istället. Kanske funkar det på er också… 

Oavsett vilket så kan jag som hade landets sämsta matvanor, med ingen frukost, kanske lunch och middag mitt i natten ofta med vin till, så kan ni. Om ni vill. Och nu hoppas jag att jag kan få slippa fler frågor om detta. Please!... 

Nu har det blivit dags att hålla kväll här, med tv, kanske en bok, och snasket som just idag var väldigt mycket värt det… :o) God natt & Kram! Kärlek & Respekt!