Min värsta mardröm kan snart vara verklighet...

Det blir inget till salu-inlägg som jag basunerade ut i förmiddags. Det får bli någon annan dag. Och kommentarer har jag inte heller svarat på, men det kommer också sen... för idag har det mest bara varit Bosse som har gällt. Jag har lagt det mesta av min tid på att försöka fixa fram det mesta tänkbara i ätbarhetsväg till honom, bara för att få honom att käka.

Bosse är min äldsta katt, som ska fylla hela 17 år den 1 maj. Men jag tror inte att det blir så, för det lutar istället åt att min allra värsta mardröm snart kan vara verklighet istället. Att han inte finns här hos oss så väldigt mycket länge till...

Jag fick honom som ettårig misshandlad och människofientlig katt som mest var pest att ha med att göra. Jag hade ständigt sönderklösta och hålbitna händer de två första månaderna.
Så en dag tvärvände han och fick för sig att jag var den enda människa som han tyckte om. Exmaken kunde han aldrig riktigt med och det var ömsesidigt.

Sedan dess har vi flyttat ett par gånger, nya djur har kommit till och inte minst en ny husse, som han gillar. Men det har trots alla inflyttade noviser alltid funnits ett speciellt band mellan mig och herr Bosse Katt.
Han har alltid varit otroligt mattig och jag har helt ärligt, men ganska orättvist, mest sett till hans bästa före de andras, fy mig...

Men nu den senaste veckan så har han tacklat av i blixthastighet. Han har varit smal länge men ätit som en häst, eller ja som en ponny i alla fall. Nu försöker jag truga med allt och lite till och han rör nästan ingenting.
Vilket jag vet är ett starkt tecken på att hans tid är på framskriden väg att rinna ut... Hur fasiken jag nu ska klara att inte ha honom... Hemska tanke...

Ja det här har ju inte ett dugg med Mollysar att göra, och jag vet inte om ni har noterat det men jag har börjat föra in mer och mer från mitt liv även utanför Molleriet här. Bara av den enkla anledningen att jag känner för det. Hoppas att det är okej med er? Annars få ni hojta.

Nu ska jag koka ägg till min Bosse katt, rinnig äggula gillar han, och käkade i morse så jag hoppas att det går hem nu också. Kram på er från mig för idag!