Malmö med Mollysystrar, ett farväl & färgsprakerilycka

Det var en gång… som var igår… en utflykt till Malmö där jag blev uppmött av…

… Lingondarlingen redan på stationen. Vi hade en mission och begav oss till platsen för den på en gång. Till AjaBaja. Där vi strålade samman med vackraste Fengxumamma och tog tack och farväl av personalen genom att avleverera en blomma till ägare Camilla. Hon blev glad och vi fick klarhet i att butiken verkligen stänger för gott. Så det där om att det skulle bli en nystart nästa år, som det har spekulerats lite om här i Mollylandia, stämmer alltså INTE. Tyvärr… :o( 

Det andra farvälet, det av butiken föll ganska platt, det fanns helt enkelt inte plats för Odde och Modde att göra en sista provning i glädjens och tramsets tecken. För det var smockat med shoppingivrigt folk och närmast ett fett bindgalet kaos…

… vilket gjorde att vi tre damer förpassade oss till en liten hörna där endast ett fåtal plagg fick genomgå provprocessen… vissa med drömmar om sommaren:

Det blev alltså inte det storslagna buller och bångavslutet som vi hade tänkt, men det kändes helt okej ändå, att ha fått ta ajöss av butiken där så mycket kul har tagit plats, i form av provningar, tokshopping, träffar och galna upptåg. 

Så vila i frid AjaBaja, du kommer att vara saknad men förevigt kvar i våra minnen. 

Och därmed var det dags att vända blad, från dåtid till ett premiärbesök på Vapiano som nyligen har fått fäste i Malmö. Där det blev mat, massa babbel... 

… och en spontanidé om att åka till Folk för att avsluta dagen genom att hälsa på dupersnyggot Too di Boo, så sagt och gjort. 

In i Fengxumammas gigantiska stridsvagn och iväg genom den grå staden... 

… för att sväva runt i den mest färgsprakande butiken jag vet. Som gör en glad. Och ännu gladare när vi hittade reaskåpet och fick provat lite fler Mollysar....

… och jag som ni redan vet kapat hem en underklänning. Och till sist även fått min dagens stass dokumenterad i sin helhet. Inte minst till Frösötös som ville se den efter att tossan Lingon, i detalj, beskrivit den för henne per telefon… 

Sådant som trots allt och faktiskt är helt och fullt normalt oss Madicker emellan ;o) 

Men allt kul har ett slut och efter att ha shoppat på mig en kopp kaffe för hemfärden befann jag mig åter mot Helltown, där min vardag utspelar sig. 

Men nu med nya vänskapsminnen att le åt, i väntan på fler… Kram på er allihop!