Powered By Blogger

onsdag 28 december 2011

Om konsten att få pyjamaskit & snåleri på hjärnan

Kanske kommer ni ihåg att jag shoppade ett pyjamaskit, bestående av rosa flanellbrallor med små vita hjärtan på och ett tillhörande bomullslinne, på Gina Tricot i Stockholm. Om inte så gjorde jag det, köpte ett sådant. Nederdelen flashade jag sedan i ett dagensinlägg som ni kommer till genom att klicka HÄR

Sedan dess, vilket var förra tisdagen så har flanellisarna fått tjänstgöra dagligen. Som hasarstass på hemmaplan och som sängkamrat på nätterna. Det har inte blivit så många eller långa stunder av vila för dem. 
Och när de nu dessutom börjar få behov av en svängom i tvättmaskinen så har tanken att välförtjänt ge dem ett par avbytare växt sig allt starkare här. Så! Idag när jag ändå var ute i byhålan, och lite i krokarna så slank jag in i butiken. 

Och blev lite smått änglasalig när jag upptäckte att kitet nu finns att roffa hem för halva priset. Vilket betyder 99:-! Pratar vi klipp eller pratar vi megaklipp… Trots att jag i förväg hade bestämt vilka som skulle få följa med mig hem den här gången så började jag tveka och tvivla och vela och fjolla när jag väl stod där… 
En bra stund. 
Som i löjligt länge, medan jag klämde och kände, tittade och funderade. Innan jag fetledsnade på mig själv och ryckte det förutbestämda setet. Som är detta:


Men! Nu kan jag inte riktigt släppa det där andra paret som jag tvekade på, och lät hänga kvar. Ett par rutiga i blått och rosa. Och samtidigt som jag känner mig som värsta gamiga flanellhamstraren så kan jag inte låta bli att asgarva åt mig själv… för den största anledningen till att jag bara slog till på en uppsättning pyjamas idag, istället för två, var de extra pengarna det skulle kosta… 

Joråsåatt… jag kan kasta ut belopp som innehåller betydligt fler siffror på en Molly utan att blinka, men en extra mys- och sovdräkt för 99:-, som dessutom kommer att bli ytterst välanvänd, gör mig plötsligt till tant Megaslösa som måste snåla...
Hur sjuk i huvudet får man egentligen bli?... Kanske som mig… eller?

Är det någon som känner igen sig, eller är det bara jag som gnetar i det lilla och spenderar på det stora? Gonatt & Kram för idag! Vi ses imorgon igen om ni vill!

9 kommentarer:

  1. Jag är exakt likadan!!!! Sjukt!

    kram
    Tea

    SvaraRadera
  2. Hahaha! Är så jag med! Vilket faktiskt fått mig att besinna mig lite när det gäller mollysar. Men några blir det..

    SvaraRadera
  3. Hihi, här har du en till som är precis likadan! Konstig man är haha :)
    kram

    SvaraRadera
  4. Känner igen mig alldeles precis...
    Krya på dig och vi satsar på nästa år ;)
    Tack för det andra tipset men pengarna får nog gå till något annat -typ nåt brunt.

    SvaraRadera
  5. Jamen, det där är väl högst mänskligt! vi brukade säga om min mormor att hon var världens mest generösa men småsnåla person. Hon kunde utan att blinka ge bort svindyra presenter men sparade på skrynkligt presentpapper för att återanvända och så...
    Kram

    SvaraRadera
  6. Jag är också likadan!
    Maken brukar säga att det är som att sila mygg och svälja kameler :-)
    Kram!

    SvaraRadera
  7. Ha ha! Gjorde likadant själv på Kapp Ahl igår med deras pyjamasbyxor för 99,-. Velade och velade... Ibland är det svårt ;)

    SvaraRadera
  8. Haha... ja inte var man ensam om det här inte... :o)
    Gillade det där med sila mygg och svälja kameler för det säger allt.
    Och psst till Nena: jag sparar också på gammalt presentpapper som jag återanvänder... ;o)
    Kram på er!

    SvaraRadera