Om att smyga in lite jul i huset

Ni kanske har fattat att jag inte är någon julig person. Tvärtom så firar jag inte ens jul. Sedan flera år tillbaka. Och det av anledningar som vi kan ta en annan gång, om ni vill veta alltså… Vilket även betyder att jag inte julpyntar, ja förutom den obligatoriska adventsljusstaken då, som jag sedan låter stå kvar framme till jag tröttnar på den. Älskar skenet som blir av dessa ljustingestar och årets första månader behöver piggas upp med fint sken, tycker jag... 

Fast i år har något märkligt hänt, jag har börjat smyga in lite jul i huset. Det började med halmkransen som vi plockade hem från skogen förra veckan.  

Sedan slog jag till på ett litet zinkhus att placera värmeljus i, vilket tydligen bär starka drag av julvibbar trots att jag inte fattade det förut. Igår åkte den här upp:

En present från finaste Lingondarlingen som jag blev superglad för. Tack bästaste! Tyvärr hittade jag ingen ståltråd att hänga upp den i, som jag hade tänkt, så det fick bli en kvarglömd rest från ett gammalt draperi istället. Diskokulor och kottar… nja, kanske inte så värst många stilpoäng på det, fast det funkar i mitt white trash-hem tycker jag… :o) 

Idag var jag på Åhlens. Och tittade på julpryttlar! Och vi pratar inte slötittade utan jag gick nogsamt igenom hela sortimentet, kände på en massa, vände och vred, suktade och ville ha… Hittade nämligen en hel del fint som det ryckte till ordentligt i shoppingnerverna av. Lyckades dock fly därifrån utan en endaste pinal… Någon måtta får det ju liksom vara... 

Fast jag är ganska sugen på att gå tillbaka dit imorgon… Vi får väl se om jag lyckas sova bort denna nypåkomna fetisch. Eller om det blir ett inlägg här imorgon om någon ny julpryl som har fått flytta in… ;o) Men nu: tack och Kram för idag!