Dagens – som anfölls av två anledningar att tystskratta

På fotouppdrag i inredningsbutik. Prylar i överflöd. Prylar av alla de slag. Men en sak fångade min blick milsvitt över allting annat. En spegel. Och det bara för…

… att använda den till min bild av dagens stass. Såklart! Så jag placerade mig framför den, i standardposé, och knäppte den här bilden. Sedan kom det folk så jag låtsades blixtsnabbt att jag stod där i oskyldighetens ro och plitade sms. Och så började jag garva. Ja lite tyst för mig själv, det var ju andra människor inom hörbar radie… 

Två anledningar till tystskrattandet: 1 det är ju faktiskt ett helt fetbisarrt beteende att ständigt skanna omgivningarna på speglar, för att kunna egofjolla sig genom dem medan det dokumenteras för att visas offentligt. Ja alltså här… Ja ni hör ju, inte fan låter det speciellt friskt… 2 Hade något, för mer än 2,5 år sedan sagt till mig att jag skulle anlägga detta uppträdande så hade jag klassat dem som kompletta idioter.. Jag hatade nämligen att vara med på bild, what so ever! Jag skaffade till och med min första kamera för att vara den som tog bilderna och därmed slapp att vara med själv… Bara tanken att fastna på foto var en så intill döden obehaglig att jag fick rysningar i kroppen i timmar… Ja typ i alla fall… 

Och nu kryddar jag inlägg efter inlägg med min surmulna nuna och lite halvsäckiga kropp… Tänk ändå som det kan bli, som man kan ändras… Sedan om det är bra eller dåligt i just det här fallet tänker jag inte gå in på… Utan istället övergå till lite jobb, en timme eller två… Var nu rädda om er. Kärlek & Respekt!