En lyckosaga & kärlek till någon som kan behöva det

Surtanten kom på att hon ju faktiskt har något väldans kul att förtälja. I alla fall kul för mig, kanske inte för er. Egentligen… Men! Nu är jag redan på gång att klottra det här inlägget så jag fortsätter… Med att visa upp the swapp of the århundrade! Av en drömdress som jag köpte förra sommaren, tyckte jag såg för fet ut i då så den garderobhängdes på spar. 
Fast när jag tog fram den för några veckor sedan hade den visst råkat hänga sig för stor… Så den blev ett sorgemoment som snurrade i min skalle titt som tätt. Och som jag aldrig någonsin trodde att jag skulle få en chans swappa mig till i rättmätig storlek. Men se det kunde jag! För här är den i mindre version. Voila…

… the Odd Molly patchworkdress, en av de absolut snyggaste klänningarna, i alla fall jag, någonsin har skådat. Något lite för stor är den även i den här sizen men inte så det stör eller kanske ens syns direkt (förutom axelbanden som jag lite hemligt har snurrat runt bhbanden här men som måste fixas till innan det kan bli premiärluftning…). Och från glädje till megasorg… Som gör att dessa är…

… till Helen. För de kan hon nog behöva idag! Tänker en massa på dig vännen och lider med dig, för jag vet ju tyvärr hur det känns!... Ja det blev ett rätt bisarrt kast här. Men så är livet ibland så då får det vara det här också... Kram på er!