Under hela det här året har
jag tampats med utmaningar av olika slag. De allra flesta helt egenpåtagna. Och
med baktanken om att det ska bli bättre. Liksom. Att bli som jag vill, få det
som jag vill ha det, övervinna nojjor och idéer. I stort och i smått. En del
till ytan, annat på djupet.
En liten och megaytlig pryl är den att jag inte ens har kunnat tänka tanken att gå och träna i tajt linne kombinerat med tajta brallor. Hallå, exponera rubbet av brister från knopp till tå. Liksom. Så jag har kört på slimmat linne till vida clownbyxor. Men som allt annat som har fött alla de här utmanarprylarna i min skalle så fick jag hux flux ett infall om att nu jäklar skulle även tajtakläderidéerna bemästras. Så iväg till Stadium, i ett par slim fit. Kändes absolut inte det minsta bekvämt men som sagt, nojja att övervinna på schemat.
Vilket blev köp av billigaste paret jag hittade i butiken. Och! För att inte balla ur, på med dem när det vankades gymbesök någon timme senare. Beviset på det:
En liten och megaytlig pryl är den att jag inte ens har kunnat tänka tanken att gå och träna i tajt linne kombinerat med tajta brallor. Hallå, exponera rubbet av brister från knopp till tå. Liksom. Så jag har kört på slimmat linne till vida clownbyxor. Men som allt annat som har fött alla de här utmanarprylarna i min skalle så fick jag hux flux ett infall om att nu jäklar skulle även tajtakläderidéerna bemästras. Så iväg till Stadium, i ett par slim fit. Kändes absolut inte det minsta bekvämt men som sagt, nojja att övervinna på schemat.
Vilket blev köp av billigaste paret jag hittade i butiken. Och! För att inte balla ur, på med dem när det vankades gymbesök någon timme senare. Beviset på det:
Jaha
undrar säkert ni, vad fan bryr vi oss om det… Förmodligen inte ett skit men det
är liksom grejen jag vill förmedla, den som jag tjatat om hur mycket som helst;
att man kan om man bara vill. Om hur jäkla häftigt det är när man lyckas med
något man inte trodde.
Oavsett om vi pratar stort eller smått… Jag kände mig
absolut inte ett skit bekväm i tajtbrallorna. Alls. Under hela passet. Men bara
grejen att jag gjorde det blev en klockren boost till självförtroendet. Nu ska jag då
bara våga ha dem på mig under nästa träningspass också… Vilja... :o) God natt & Kram
från tant Megasvammel!
All respekt till dig! Det är riktigt stort att fronta sina värstingar - oavsett vad det är. Dessutom ser du förbaskat bra ut.
SvaraRaderaKRAM
Förstår dig till hundra procent men när du väl kommit över det så vill du inte ha något annat. Min största noja har mest varit att ha linne när jag tränar men just att ha bara axlar är så mycket skönare när man träna hårt. Det håller tempen nere bättre helt enkelt.
SvaraRaderaBra jobbat och du är skit snygg i dem där!
Kramis
Jag förstår precis din känsla och häftigt att du utmanar dig själv. Försöker jag också göra och även om jag allt som oftast tjongar in i dörren pga dumma sjukdomar men så är jag p´åt igen som en dummie :)) Slimmade brallor har hittat hit med fast med en lång topp över, är inte lika modig och snygg som dig :) De är mycket skönare att gå i och funkar på gymmet sen också. Har inte hämtat mig från sista krocken där så det får vänta lite till. Till hösten maybe :) Kramar
SvaraRaderaVilken tåga du har i dig!!! Men för mig är det helt obegripligt att du inte skulle kunna ha på dig slimmat, du är hur fin som helst!!!
SvaraRaderaKramar i massor
Av avklarade utmaningar mår man gott.
SvaraRaderaFast om du ska vara ärlig så är det skönare att träna med dessa än med tältbrallor ;)
Så det var ju himla bra att du bestämde dig för att övervinna det.
Bra jobbat gumman! O btw.. Du ser ju het ut som helst!
SvaraRaderaTack som fan för era kommentarer!!! Märker att jag inte är den enda med nojjor, av olika slag, vilket jag inte trodde heller... Trist men vi får väl se det som att det ger oss utmaningar. Och en jäkla kick när vi fixar dem... :o) Kram!!!
SvaraRadera