Dagens och tragiska roligheter

Japp, det var dagens det. Ett litet nytt kombodrag som jag fortfarande är ganska osäker på huruvida det funkar eller inte... Jag tycker annars att det är mycket lättare att bena upp i den frågan när jag ser mig själv på bild än när jag bara står och glor i spegeln... Är det knasigt eller?

På tal om knasigt så finns det en blogg som är en skum blandning mellan underhållning och sorgespel för mig; Dagens Lokaltidningsbesvikelse. Det kan ha att göra med att jag själv har jobbat på en lokaltidning. Att jag själv har befunnit mig i närkontakt med denna typ av journalistik. Gnälljournalistik. Där man har fått stå och lyssna på de mest bisarra, och allra oftast väldigt fjuttiga saker som människor är ordentligt upprörda över.

Samtidigt som man står där och gör allt för att klara av att hålla sig för skratt så tycker man så otroligt synd om dem. För det är tragiskt vilka bagateller folk kan göra till världsliga problem genom att förstora upp minimala detaljer.

Jag kan också gnälla över struntsaker och måla upp I-landsproblem till gigantiska tavlor på väggen. Som när jag tycker att paket med Mollysar dröjer lite väl länge... Men. Då brukar jag gå in och läsa i Dagens Lokaltidningsbesvikelser. Och då kan jag göra det jag inte kunde med de gnällisar jag intervjuade; skratta åt alltihopa.

Vad vill jag egentligen ha sagt med det här då? Ingenting mer än att jag mest bara funderar högt... Och att jag vill be er att ge mig på moppo om jag gnäller som en lokaltidningsbesvikelse... :o) Dags för en vovvenad. Så kram för nu!