Det var inte så enkelt som jag trodde...

Okej, då är det slutsvamlat i lönndom om mission och hemlig dröm-Molly. Här är the story. Från början, som var i lördags. Då jag gjorde ett inlägg om mina funderingar kring Molly-köp. Om att jag är trött på min slentrianmässiga shopping och istället vill lägga krutet på de plagg som tar andan ur mig för att de är så grymt vackra. Noggrant genomtänkta drömplagg istället för onödiga köp helt enkelt. Ni hittar hela inlägget här.

Och eftersom jag hade just en sådan på hjärnan, en Molly som jag fullkomligt bara älskade när jag provade den och inte kunnat släppa tanken på, så fick jag en idé = det jag har kallat mission... att sälja av så många Mollysar som jag inte använder för att få in den exakta summan för The Plagg. Och jag lyckades som ni redan vet. Vilket jag aldrig trodde... på fem ynka dagar... Den kostade mig sju Mollysar, vi pratar plagg jag inte använder så det är värt det i hundranittio!

För nu är Super extra coat min!!! Jag till och med ringde Mollybutiken i Köpenhamn och lade undan den blå som jag provade när jag och Lingon var där under vår provningsorgie den 12 mars. Men! Det var inte så enkelt som jag trodde när jag väl stäppade innanför dörrarna där idag. För hux flux hittade jag även den gröna som jag missade sist. Och då var jag ju tvungen att prova båda:

Och plötsligt visste jag varken ut eller in vilken som skulle få följa med mig hem. Jag provade minst en miljard gånger, jag tänkte så hjärncellerna nästan brann upp och jag konsulterade personalen i butiken. Först efter en liten tur utanför butiken trillade polletten ner och jag visste vilken som är mest jag...

Och jag är till 95% säker på att jag bestämde mig för rätt... Men eftersom det fattas fem procent så håller jag på vilken det blev tills imorgon, för det hade varit kul att höra vad ni tycker först. Är det elakt eller?... Sorry i så fall...
Nu stänger jag ner för den här kvällen. Med ett God natt och en hop av Kramar!