Dagens – rabiat tant på krigsstigen mot galendåre

Det finns en rad anledningar till att jag hatar den där stadsfestivalen som utspelar sig i full karriär utanför vår dörr just nu. Och alla handlar om människorna den drar till sig. Som de som går in på vår gård och pissar på vår hissdörr. Fräscht liksom när det sedan stinker så man håller på att spy i flera veckor efteråt.

Och så har ví de som kastar flaskor och glas omkring sig så att det ligger splitter överallt i hela jävla byn. Kul att gå ut med hundarna då liksom. Precis som de som kastar matrester omkring sig på trottoarerna. Äckliga likdelar från kebab, halva pizzor och kladdigt godis. Som ligger och ruttnar i klibbvärmen. Förbannat kul att ha en hund med taskig mage som blir sjuk efter vartenda gatujippo.

Och sedan finns den fjärde kategorin idioter. De som kommer hit från byhålorna runt omkring och tror att de äger stan och därför kan slänga ur sig vilken skit som helst på sina bonnadialekter.
Ett sådant überpucko sprang jag på nyss. Tog med hundarna och dumpade av maken vid tåget två kvarter bort. Då även denna dagensbild hann bli förevigad:

På vägen hem gick jag inom parken för att hundarna skulle få lite bonusrastning. Och det är där han dyker upp, den dumme jäveln, i ålder som jag gissar på 40+, från vischan. Som går skitnära bakom mig, trots att han kunde ha gått förbi eftersom det fanns plats för det, men istället kastar han ur sig: ”Ta bort de där jävla hundarna för helvete”.  

Sådant säger man inte till en rabiat tant med blatteblod i ådrorna. För jag blixtreagerade genom att vända mig om och fråga vad fan han menade. Fick en lång utläggning som svar; om hur vidriga mina hundar var, att de gick i vägen för honom, att han minsann var på festival för att ha trevligt och inte ville behöva döda råttor, sådana som mig och mina byrackor… och en hel massa annat i samma stil. Han fick såklart mothugg av denna dam, som befann sig på krigsstigen vid det laget. Höll mig dock hyfsat lugn, chockad av hans påstridiga och närgånga galenskap.

Det slutade med att en äldre herre som satt på en bänk sidan om kom fram och sa att han skulle ringa polis om han – the byfåne = mina ord - inte genast slutade trakassera mig. Då gick han snabbt därifrån med hot om att döda mig nästa gång han såg mig. Så nu letar jag efter vårt baseballträ för att ta med mig ut nästa gång jag passerar ytterdörren… ;o)

Fattar ni kanske lite bättre NU varför jag hatar gatujipposkiten? Take care! Kram!