En varm och underbar dag i Lingonland

Som jag redan har avslöjat så var det till Lingonland mina utflyktssteg styrde denna soldränkta dag. Och snacka om bästaste välkomstkommittén ever…

… den übersköna damen Lingonberrie hade tillverkat en flagga, givetvis en Molly-flagga, som hon viftade galant och elegant med utanför tågstationen. En uppfinningsrikedom som uppskattades i stora mått av denna förvirrade tant. Och med den i högsta hugg begav vi oss förbi denna roliga skylt...  

och till konditoriet över gatan, ett sådant gammalt gediget ställe, som jag älskar...

… men där vi INTE knaprade loss på kakutbudet. Vi plockade bara med oss supergott valnötsbröd och begav oss till la casa Lingonfamiljen istället...

… där det är precis så fint och mysigt på ett personligt sätt som man har anat i hennes blogg. Så kul, och samtidigt lite skumt liksom att plötsligt befinna sig i kulisserna man har blivit så bekant med, men bara genom bilder tidigare. Och som om inte det skulle vara nog så bjöd hon även på fantastico värdinneegenskaper och sagolika lunchen.

Räkor, valnötsbröd, egenodlade tomater, rosévin av toppklass… Hade vi varit med i tv-serien ”halv 8 hos mig” så hade hon fått full pott = 10 poäng av mig. Utan att blinka. Och flaggan var såklart med på ett litet hörn under supén…

… som istället för det tänkta trädgårdsröjandet fick bli en promenad i omgivningarna. För tanter + vindstilla steksol lätt kan utveckla sig till solsting av grav karaktär… tror jag i alla fall… men dumt att chansa… så istället lullade vi i sakta mak förbi scener som de här:

Och nix, vi stannade inte på puben, jag tyckte bara att skylten var så söt och koncis att jag var tvungen att föreviga den. Vi är fina tanter, som dricker kaffe istället… ;o) Och det var ungefär det vi hann innan jag var tvungen att vända åter till mina vovvar i min hemstad…

… så tack och hej Lingonland för den här gången. Tusen tack finaste finaste Lingondarlingen för en underbar, men alldeles för kort dag dag i din hood! Hoppas vi ses snart igen. Om inget annat så har jag ju lite innestående jordbruksarbete att ta tag i där… :o)

Och därifrån via tågfärd så knallade jag på ett ungefär si så där två timmar senare runt i min egen by, på väg hem och med detta paket i famnen:

En riktig dröm-Molly! Nyfikna? Det får ni i så fall vara till imorgon, för nu säger jag tack för idag och kastar mig över pizzan som mr Make just kom hem med. Kram!