Rapport från Roskilde – del 4: lördag 2 – söndag 3 juli

Min sista dagboksrapport från Roskildefestivalen, i alla fall för det här året, tar sin början där den förra redogörelsen slutade; på väg till konsert. Där vi sprang på dessa galningar, inte mest tossiga för texten på sina skyltar utan för att de hade åkt från Australien! Över halva jordklotet. Enbart för festivalens skull:

Och där hade ni mig, kollandes på Kaizers Orchestra, för övrigt festivalens bästa band/ konsert enligt mig. Medan slipsbyxmannen dök upp när vi övervakade ännu en konsert med Helsingborgsbandet Soilwork. Och fler musikupplevelser blev det inte under lördagen, för det blev istället lite mer alkoholstund i Norrlandscamp (där de flesta egentligen bor i Stockholm, fast det är en helt annan historia)...

... och det var när vi satt där, strax efter att den sista bilden här blev avknäppt, som åskovädret från helvetet brakade loss. Helt utan förvarning vräkte regnet ner i rakethastighet och ackompanjerades av blixtar och dunder på riktigt nära håll under runt 1,5 timme. Bilder under tiden hade betytt dödligt dränkt Iphone så jag lät bli det tilltaget. Och nöjde mig med ett knäpp av efterdyningarna...

Mindre sugna på att ge oss ut och plaska till spelningar i pölarna blev det tältpartaj med hässleholmarna... och hux flux var det en ny dag. Söndag, sista festivaldagen och fint väder. Äntligen. Vilket ledde till en spontanpromenix på campingområdet. Där det ganska tydligt stod klart att människor har lite olika intressen, helt olika intressen...

... för egen del föll valet av aktiviteter utan minsta konkurrens på en liten konsertraid, där vi avverkade Bad Religion, Afrocubism, My Chemical Romance och lite Yemen Blues. I den ordningen. Och där någonstans på vägen mellan de olika scenerna blev även min dagens stass förevigad:

Och då var det plötsligt kväll, dags att packa ihop tält med alla innehållande pryttlar, och bege sig hemåt. En resa som normalt tar 2, absolut max 3 timmar beroende på vilken tur man har med transportmedlens avgångstider. Otur i kubik var vår lott, så först 5 timmar senare landade vi i hemmets lugna vrå. Men den tråkfärden slipper ni. För eftersom jag är lite graffitibesatt så får lite mer snyggklotter istället avsluta min gigantrapport från Roskildefestivalen 2011.